Iran på randen: ekonomisk kris och krig hotar att splittra landet!

Iran på randen: ekonomisk kris och krig hotar att splittra landet!

Situationen i Iran har försämrats dramatiskt de senaste dagarna. För en vecka sedan inledde Israel en militär attack mot iranska anläggningar som har haft många effekter på landet och dess folk. Dessa attacker riktade sig mot både militära installationer och Irans kontroversiella kärnkraftsprogram. Särskilt drabbade är stora olje- och gasproduktionsanläggningar, inklusive South Pars gasfält och Asaluyeh-raffinaderiet, som bombades FAZ rapporterad.

Den omedelbara effekten av dessa attacker var en dramatisk nedgång i den iranska rial, som sjönk med 18 procent under de första strejkerna. För att stabilisera den destabiliserade valutan har regeringen förbjudit handel med valuta och webbplatser får inte längre visa prisinformation på dollar eller kryptovalutor. Dessutom försöker den iranska centralbanken motverka eventuell kapitalflykt medan börsen står stilla. Bensin ransoneras på landets bensinstationer, vilket leder till långa köer och ytterligare anstränger det redan spända ekonomiska klimatet.

Ekonomisk misär och pågående sanktioner

Den redan eländiga ekonomiska situationen i Iran förvärras av dessa väpnade konflikter. Före kriget kämpade landet med en inflation på över 35 procent; Fattigdom och en krympande medelklass är dagens ordning. Den frekventa bristen på el och vatten gör också befolkningens levnadsvillkor sämre. Västerländska sanktioner, som har intensifierats under Trumps administration sedan 2018, har satt hårt tryck på Irans ekonomi. Framför allt drabbades oljeexporten, som representerar landets viktigaste inkomstkällor, hårt av åtgärderna, även om Kina som huvudköpare bara kan hjälpa till i begränsad omfattning.

Men det är inte bara sanktionerna som är skyldiga till denna kris. Korruption och misskötsel har ytterligare försvagat landets ekonomiska strukturer, vilket framgår av skandalen kring tehandelsföretaget Debsh. Det sägs också att statligt anslutna företag gynnas av sanktionerna, medan privata företag drabbas av konsekvenserna. Observatörer ser dystra utsikter för landets framtid: en djup ekonomisk kris förväntas, och många skeptiker undrar om sanktioner faktiskt kan leda till att regeringen tänker om. Exempel från länder som Kuba och Venezuela visar att sanktionerade regimer ofta inte abdikerar eller avviker från sin kurs.

Politisk och social situation

Samtidigt blir den inrikespolitiska situationen i Iran märkbart värre. Omid Nouripour, vicepresident för förbundsdagen och miljöpartiets politiker, varnar för en möjlig upptrappning av konflikten mellan Iran och Israel, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för hela regionen, inklusive Israel. Han beskriver situationen som en potentiell ”konflagration” och kräver att alla sidor utövar maximal återhållsamhet för att bryta våldsspiralen och skydda civilbefolkningen. Särskilt civilbefolkningen lider av den spända situationen, med rikstäckande brist på bränsle och basförnödenheter.

Oron ökar bland befolkningen. Många försöker lämna Teheran, medan den iranska ledningen har vidtagit få civilförsvarsåtgärder. Det finns inga luftlarm och skyddsrum, och människor lever i ständig osäkerhet, samtidigt som det regimfientliga klimatet undertrycks ytterligare med arresteringar och internetavstängningar.

I ett internationellt sammanhang uppmanade stora utrikesministrar, inklusive Tysklands Johann Wadephul, Iran att återgå till förhandlingarna om sitt kärnkraftsprogram utan förutsättningar. Detta stöddes också av G7-ledarna, som gjorde det klart att Iran inte borde ha tillgång till kärnvapen.

Irans katastrofala ekonomiska och sociala situation är fortfarande ett hett ämne. Experter är skeptiska till om utländska sanktioner verkligen kommer att leda till ett förändrat politiskt beteende i Iran, eller om trycket kommer att leda till att regimen ytterligare befäster sin kontroll över det civila samhället. Frågan kvarstår vad som kommer att hända härnäst för landet och vilka konsekvenser konflikten kommer att få för regionen.