Kräftpest hotar kajakrabbor: förbud mot att komma in i Zastlerbach utökas!

Kräftpest hotar kajakrabbor: förbud mot att komma in i Zastlerbach utökas!

Oron för det lokala djurlivet i Tyskland ökar, särskilt för den sällsynta kajakräftan. Som SWR rapporterar lider dessa specifika typer av cancer i Kirchzarten och Zastlerbach av den förödande kräftpesten. Den svampliknande patogenen som orsakar denna sjukdom har lämnat ett förödande spår under de senaste sex åren, vilket hotar överlevnaden för denna kritiskt hotade art.

Kräftpesten, som introducerades av invasiva nordamerikanska cancerarter, kräver nu drastiska åtgärder: Freiburgs regionala råd har förlängt förbudet mot inträde och användning av de drabbade vattnen till slutet av året för att förhindra ytterligare spridning. Denna åtgärd är nödvändig eftersom kräftpesten är extremt smittsam och utgör ett dödligt hot mot den inhemska kräftan, som inkluderar kajakräftan (Austropotamobius pallipes).

Hotande spridning av kräftpesten

Sedan 2019 har ett inreseförbud begränsat tillträdet till Brugga, en bäck i Breisgau-Hochschwarzwald-distriktet, och Mühlbach har också tömts på grund av situationen. Kräftpestens spridning kan ännu inte stoppas och biologer antar att kräftbeståndet i Brugga till stor del kommer att utplånas. Kräftpestpatogenen kan spridas genom hundpäls och gummistövlar, vilket ökar risken för oavsiktlig spridning.

Kajakräftan, som är klassad som kritiskt hotad i Schweiz rödlista, tillhör en svår grupp djur som kämpar med olika hot. Dessa inkluderar förutom kräftpest även vattenföroreningar och konkurrens från icke-inhemska cancerarter. Dessa invasiva arter medför inte bara sitt eget hot, utan är också immuna mot kräftpesten, medan de inhemska cancersjukdomarna å andra sidan inte har någon chans mot sjukdomen.

Invasiva arter och deras utmaningar

Som Kraut und Rüben rapporterar har invasiva cancerformer som signalcancer och kammarcancer blivit utbredda de senaste åren. Dessa arter, som finns på EU:s lista över invasiva arter, kan orsaka bestående skador på inhemska ekosystem. Deras snabba reproduktion och anpassningsförmåga gör dem till ett allvarligt hot mot kajkräfta och andra inhemska arter.

Ett annat problem är att kajkrabba en gång i tiden värderades som en delikatess, vilket delvis har bidragit till dess tillbakagång. Idag är det viktigare än någonsin att förstå behovet av att skydda arter och bevara biologisk mångfald. Att bibehålla naturliga livsmiljöer och skydda kvarvarande populationer av inhemska arter är avgörande åtgärder i kampen mot utrotningen av dessa unika cancerarter.

Den deprimerande verkligheten visar hur viktigt det är att bekämpa spridningen av sjukdomar som kräftpest och invasiva arter. I slutändan handlar det här om mycket mer än bara kajkrabban; det handlar om att bevara hela den biologiska mångfalden i våra vatten.