Mannheims borgmästare Specht: Utan ekonomisk hjälp finns det risk för kollaps!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Borgmästare Specht stöder brandbrevet från 13 städer till förbundskansler Merz och efterlyser tydligt ekonomiskt stöd till Mannheim.

Oberbürgermeister Specht unterstützt den Brandbrief von 13 Städten an Kanzler Merz, fordert klare Finanzhilfen für Mannheim.
Borgmästare Specht stöder brandbrevet från 13 städer till förbundskansler Merz och efterlyser tydligt ekonomiskt stöd till Mannheim.

Mannheims borgmästare Specht: Utan ekonomisk hjälp finns det risk för kollaps!

I ett brådskande meddelande talade 13 borgmästare i delstatshuvudstäderna i Tyskland, inklusive Mannheim, till kansler Friedrich Merz. Brandbrevet, som skickades i tisdags, tar upp de trängande ekonomiska svårigheter som många kommuner står inför. Borgmästare Christian Specht från Mannheim understryker att städer och kommuner måste ta på sig allt fler uppgifter, men dessa är inte tillräckligt finansierade. Problemen knackar som bekant på dörren till rådhusen och trycket blir allt mer outhärdligt. MRN Nyheter rapporterar att Specht kräver att regeln "den som beställer måste betala" ska återställas i fokus.

Utmaningarna är olika. De uppgifter som förmedlas omfattar inte bara lagstadgade rättigheter till dagisplatser, utan även heldagsvård för skolbarn. Samtidigt står kommunerna inför utmaningen att stå för nästan 95 procent av den sociala bördan. När allt kommer omkring var Mannheim tvungen att spara över 600 miljoner euro enbart till 2028 för att förbli i positivt territorium. Dessa pengar saknas för akut nödvändiga investeringar i infrastruktur, som renovering av slitna broar och vägar eller utbyggnad av barnomsorg och heldagsskolor. Situationen är allvarlig och den ekonomiska pressen är enorm.

Ekonomisk misär som ett centralt tema

Som brandbrevet klargör är det ett ökande gap mellan kommunala inkomster och utgifter. Stadsledarna varnar skyndsamt för en förestående finansiell kollaps. Tiden rapporterar att det kommunala finansieringsunderskottet kommer att ha nått ett rekordvärde på 24,8 miljarder euro 2024 – det högsta värdet sedan 1990. Den främsta orsaken till detta är ökande sociala utgifter, såsom socialbidrag, barn- och ungdomsvård, samt växande personalkostnader på grund av taxehöjningar. De ekonomiska flaskhalsarna ställer inte bara till problem för städerna, utan belastar också stadsdelarna och kommunförbunden avsevärt.

För att åstadkomma en förbättring kräver stadshusledarna i sitt brev från den federala regeringen att garantera full och lämplig kompensation för påfrestningarna på kommunala resurser i framtida lagförslag. Dessutom söks ersättning för tidigare beslut. En central punkt här är rättslig efterlevnad av de statliga konstitutionella anslutningsreglerna. Med enkla ord: Nya bördor får bara genomföras om finansieringen för dem är säkrad.

En brådskande vädjan till politikerna

Situationen delas även av andra borgmästarkollegor och experter inom området kommunal ekonomi. De understryker att det nu är politikens tur. "Liten ekonomisk hjälp", säger Specht, är långt ifrån tillräckligt. En grundläggande förändring av de kommunala ekonomiska resurserna är nödvändig för att inte försätta kommuner i en hopplös situation. Kraven på stöd och skälig ersättning är högt och tydligt – bollen ligger nu hos den federala regeringen.