AfD-politiker i Backnang dömd för uppvigling till hat!

AfD-politiker i Backnang dömd för uppvigling till hat!

I en uppseendeväckande dom den 23 juli 2025 dömde Backnang tingsrätt en 63-årig AfD-lokalpolitiker för uppvigling till hat. Politikern postade en kommentar på Facebook som beskrevs som en "medeltida pelare." Trots allvaret i anklagelserna visade den dömde inga tecken på nervositet eller oro under rättegången, vilket ytterligare underblåste blandade reaktioner från allmänheten. Enligt [Stuttgarter Nachrichten](https://www.stuttgarter-nachrichten.de/content.amtsgericht-backnang-weit-ueber-zulaes sige-kritik-hinaus-afd-politiker-wegen-hetz-post-verjurt.94cabcca-bb11-404e-9f50-8bb79419c114.html) detta fall kan vara för AfD och deras uppfattning hos allmänheten kan vara viktig.

En annan skandal som har skakat det politiska landskapet är beteendet hos AfD-medlemmen i förbundsdagen Nicole Höchst. Hon delade en provocerande bild som ses som kränkande för muslimer. Posten visade en traktor med gödseltank och två män i arabiska kostymer, åtföljda av en påtagligt fientlig text. Efter offentligt ramaskri och ingripanden av partikollegor som Tino Chrupalla och Alice Weidel raderades inlägget. Advokaten Chan-jo Jun anser att denna incident är ett tydligt brott mot paragraf 130 paragraf 1 nummer 2 i strafflagen, eftersom den representerar ett "illvilligt nedvärderande" av en religiös grupp. Han menar att det inte räcker att ta bort inlägget för att ta avstånd från det extremistiska innehållet inom AfD. Enligt hans åsikt skulle ett förbudsförfarande kunna tvinga partiet att ta itu med sin extremistiska kärna, som Volksverpetzer rapporterar.

Omtolkningen av yttrandefriheten

Men det var inte allt: Björn Höcke, ett framstående ansikte inom AfD, stödde nyligen den dömde YouTubern Aron Pielka, som dömdes för uppvigling. Det här visar hur AfD-representanterna suddar ut gränserna mellan yttrandefrihet och kriminella hatretorik. Höcke beskrev Pielka, som också är känd för antisemitiska uttalanden, som ett exempel på "yttrandefrihet" i ett Facebook-inlägg. Detta väcker frågan om hur partiet fortsätter att navigera på den fina gränsen mellan faktiskt legitima uttryck och farlig hets. Enligt correctiv.org försöker AfD attackera rättssystemet genom sådan retorik.

Problemet förvärras av den snabba tillväxten av extremistiska uttalanden i AfD-grupper, där våldsfantasier mot politiker från andra partier diskuteras. Advokater varnar för att ett avskaffande av paragrafen om hets, som krävts av AfD:s medlemmar, kan undergräva yttrandefrihetens gränser, vilket också skulle äventyra skyddet mot nationalsocialismens glorifiering. Det återstår att se hur partiet kommer att bemöta den pågående samhällskritiken och om det på allvar kommer att ta tag i sina politiska ståndpunkter.

Slutligen bör det noteras att de aktuella skandalerna kring AfD tydliggör hur komplex och mångbottnad debatten om yttrandefrihet och hets till hat faktiskt är. Denna fina gräns mellan yttrandefrihet och kriminellt beteende kan vara avgörande för partiets politiska framtid.