Lärare i nöd: Skolreformer pressar hungern efter utbildning till det yttersta!

Lärare i nöd: Skolreformer pressar hungern efter utbildning till det yttersta!

I en oroande situation samlades utbildningsexperter och skolrepresentanter på gymnasiet Gosheim-Wehingen. Delstatsparlamentsledamoten Niko Reith från FDP bjöd in folk till detta "runda bord" för att diskutera de trängande utmaningarna i skolsystemet. Anledningen till detta är de kommande reformerna och delstatsvalet den 8 mars 2026. Bland de närvarande vid mötet fanns rektor Christiane Glaser och biträdande rektor Oreste Föhr från gymnasieskolan Gosheim-Wehingen samt Patricia Staron och Heiko Keller från andra läroanstalter.

Ett centralt ämne var skolreformen som träder i kraft i Baden-Württemberg från och med läsåret 2024/25. Detta åtföljs bland annat av att den obligatoriska grundskolerekommendationen för gymnasieskolor återinförs och att gymnasiebetyget tas bort. Från och med kommande läsår 2025/26 blir det även en återgång till det nioåriga gymnasiet (G9). I detta sammanhang sa Patricia Staron att förändringarna redan sätter en betydande belastning på vardagen i skolan, vilket delades av de närvarande. En tydlig struktur och genomtänkt implementering av nya idéer krävs alltmer.

Överväldigande skolor

Men det är inte bara strukturella förändringar som orsakar huvudbry för skolorna. Biträdande direktör Heiko Keller lyfte fram genomförandet av dessa reformer och kritiserade det faktum att många nya regler ännu inte har definierats tydligt. Särskilt det nya obligatoriska ämnet ”Informations- och mediepedagogik” väcker frågor. Den höga administrativa börda som läggs på skolsekreterare möts också av missnöje, eftersom lämplig ersättning ofta inte tillhandahålls.

Ett annat akut problem är inkluderande utbildning. Det råder mycket osäkerhet när det gäller att hantera svåra barn och många skolor känner sig lämnade ensamma i detta avseende. Trots rätten till icke-diskriminerande och rättvis utbildning för alla elever visar status quo fortfarande på en betydande potential för förbättringar sedan ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, enligt Bertelsmann Foundation.

Synliga konsekvenser av skolk

Efterverkningarna av coronapandemin kan också ses i det ökande antalet skolkare. Lärare tar i allt större utsträckning på sig ytterligare roller, som psykologer eller socialsekreterare, vilket ökar belastningen ytterligare. Kulturdepartementets riktlinjer för att bekämpa skolk upplevs av pedagogerna som bristfälliga, vilket lyfter fram det akuta behovet av åtgärder.

"Vi når våra gränser här!"– Så sammanfattade en lärare känslan hos många kollegor. Behovet av att få större uppskattning för pedagogiskt arbete är allestädes närvarande. En studie visar att motiverade lärare är den viktigaste faktorn för elevers inlärningsframgång. Detta går hand i hand med rönen att individuellt stöd och mindre klasser kan ge ett avgörande bidrag till inlärningsframgång. Det väcker frågan om hur skolan ska utformas i framtiden.

Kraven på utbildningssystemet ökar och barnens behov blir allt mer mångsidiga. Diskussionen kring skolreformer visar tydliga tendenser: Utbildning är en viktig vara som är central för både individens välbefinnande och vårt samhälle. När det kommer till framtiden för våra skolor ska ingen lämnas efter.

Resultaten av de pågående diskussionerna kommer att visa i vilken utsträckning utbildningspolitiken i Baden-Württemberg kan svara på utmaningarna. Vi kan bara hoppas att dessa viktiga frågor kommer att beaktas i det kommande delstatsvalet.