Ett självbestämt liv trots psykos – Miesbachs framgångssaga!

Ett självbestämt liv trots psykos – Miesbachs framgångssaga!

Utmaningarna för människor som lider av psykisk ohälsa är ofta komplexa. Ett imponerande exempel på detta är berättelsen om M., en 75-årig före detta kosmetolog från Miesbach-distriktet som trots att hon lider av en påfrestande psykos inte har tappat modet att leva. M. bor i en terapeutisk delad lägenhet och får stöd av Oberland Vårdförbund, vilket är en stråle av hopp för många i liknande situationer.

Den rättsvård som M. accepterar beordras när vuxna inte längre kan fatta beslut om sitt välbefinnande på grund av fysiska eller psykiska begränsningar. I M:s fall började den problematiska resan med psykoser 2016, som inträffade efter ett flertal påfrestningar, bland annat förlusten av hennes son till psykisk ohälsa. Vanföreställningarna hon upplevde ledde till att hon lades in på ett psykiatriskt sjukhus. Sedan dess har hon bott i den gemensamma lägenheten där hon inte bara känner sig i goda händer, utan även aktivt deltar i sociala aktiviteter som pyssel och matlagning.

Stigmatisering av psykisk ohälsa

Ändå är M. inte ensam i sin kamp. Stigmatisering spelar en central roll i livet för många människor med psykisk ohälsa och leder ofta till utanförskap och underläge. Högt tyska center, beskriver Prof. Dr. Nicolas Rüsch, expert på folkhälsovård, den mörka sidan av denna stigmatisering: tillbakadragande, demoralisering och till och med en ökad risk för självmord är ofta konsekvenserna av social utslagning.

Enligt en global studie kände sig över 80 procent av de tillfrågade med schizofreni och depression stigmatiserade. Anhöriga till de drabbade är ofta inte säkra från diskriminering och har en ökad risk att själva utveckla psykiska problem. De German Center for Mental Health (DZPG) har gjort det till sitt uppdrag att motverka stigmatisering, bland annat genom projektet ”Stå med dignity”, som hjälper de drabbade att kommunicera sin sjukdom mer öppet.

Praktiskt stöd genom vårderbjudanden

M. själv är ett exempel på det positiva inflytande som sådana vårderbjudanden kan ha. Trots sin psykos, som hon behandlas för att stabilisera, säger hon att hon känner sig som en "fri människa". Hennes tacksamhet till vårdföreningen som tar hand om hennes ekonomiska, hälso- och bostadsärenden är tydlig. Hennes vårdnadshavare, Sebastian Schmidl-Wolf, har bland annat banat väg för henne att hitta en plats i det terapeutiska boendesamhället, där hon knyter sociala kontakter och tar aktiv del i livet.

Behovet av kontakt och förståelse i samhället är stort. Direkt, personlig interaktion är fortfarande det mest effektiva sättet att minska fördomar och integrera människor med psykiska sjukdomar. Program som främjar utbyte mellan de drabbade och de som inte drabbas är lovande tillvägagångssätt som tyvärr fortfarande sker alldeles för sällan.