Psykiatriska lagar under eld: Måste Bayern vidta hårdare åtgärder?

Psykiatriska lagar under eld: Måste Bayern vidta hårdare åtgärder?

I den aktuella debatten om inkvartering av psykiskt sjuka brottslingar i Bayern ligger fokus i första hand på de senaste våldsamma incidenterna, som nådde fatala proportioner. En psykiater från Würzburg, Dominikus Bönsch, som medicinsk chef för Centrum för mental hälsa och chef för Lohrs distriktssjukhus, uttrycker sin oro över den nuvarande rättsliga situationen. Det som är särskilt oroande är det faktum att förövarna av knivattackerna i Würzburg och Aschaffenburg inte kunde permanentas in på psykiatriska sjukhus på grund av den befintliga rättsliga ramen, som Borkener Zeitung rapporterar.

Den första incidenten, som inträffade den 25 juni 2021, kunde inte ha varit allvarligare: en psykiskt sjuk somalier attackerade slumpmässigt förbipasserande i Würzburg och orsakade tre dödsfall och nio skadade. Han var inlagd på psykiatrisk vård på obestämd tid i juli 2022. Den andra händelsen inträffade den 22 januari 2025 i Aschaffenburg, där en afghan dödade en tvåårig pojke och en 41-årig man med kniv och skadade tre andra personer allvarligt. Bakgrunden är komplex, eftersom gärningsmannen flera gånger behandlades av psykiatrisk sjukhus före attackerna och uppenbarligen även använt droger. En säkerhetsåtgärd mot honom inleds den 16 oktober i Aschaffenburgs regionala domstol.

Rättsluckor och nödvändiga förändringar

Dominikus Bönschs bedömning är omisskännlig: han kritiserar den bayerska lagen om mentalvårdshjälp (PsychKHG) och kallar regelverket för fortsatt behandling av patienter problematiska. Hindret för boende är ganska lågt medan kraven på tvångsbehandling är betydligt högre. Statsminister Markus Söder meddelade konsekvenserna efter incidenterna genom att förklara att han ville ”härda” PsychKHG. Men konkreta steg mot genomförandet väntar fortfarande. Detta rapporteras också av n-tv.

Med tanke på problemen efterlyste Bayerns inrikesminister Joachim Herrmann en översyn av utskrivningskriterierna från psykiatriska sjukhus. Denna situation är alarmerande, eftersom cirka 20 000 personer läggs in på psykiatrisk vård varje år, varav cirka 8 000 anses utgöra en fara för andra. Den sista påstådda angriparen hade en vårdnadshavare och fick medicin för sin psykiska sjukdom. Tanken på att utvisa utländska brottslingar direkt från psykiatriska sjukhus diskuteras också.

Allmänhetens reaktioner och utsikter

Incidenterna i Würzburg och Aschaffenburg har återupplivat den offentliga diskussionen om säkerheten och den rättsliga ramen för att ta emot psykiskt sjuka människor. Trycket på politiska beslutsfattare ökar att hitta lösningar som möter både samhällets intressen och de som berörs. I en tid då inget mindre än säkerhet och lagar står på spel har de ansvariga nu en skyldighet att ta fram hållbara regelverk. Debatten om reformen av PsychKHG kommer säkert att ta lite tid och bör också följas noggrant i Köln.