Hamburgs skuldbroms faller: oansvarig finanspolitik?

Hamburgs skuldbroms faller: oansvarig finanspolitik?

Ett ambitiöst men kritiskt steg tas i Hamburg: staden har ändrat sin skuldbroms i statskonstitutionen. Detta görs för att ge hansastaden årligt utrymme för nya strukturella skulder på upp till 0,35 % av den tyska bruttonationalprodukten. Det beslutade Hamburgs parlament vid första behandlingen på onsdagen med 104 ja-röster och endast 10 nej-röster. Det som är anmärkningsvärt är att riksdagsledamöter från den rödgröna koalitionen samt CDU och vänstern röstade för förändringen, medan AfD var emot. Intressant nog uppnåddes den nödvändiga två tredjedels majoriteten för grundlagsändringen, vilket understryker det politiska samförståndet på denna punkt.

Mot bakgrund av denna utveckling förekom stark kritik. Sascha Mummenhoff, delstatsordförande i Association of Taxpayers Hamburg e.V., uttryckte skarp invändning och beskrev beslutet som oansvarigt. Skattebetalarnas förening varnar för att denna nya reglering kan innebära ett farligt systemskifte mot permanenta skulder. Det är tydligt att Hamburg inte har ett inkomstproblem, utan snarare ett betydande utgiftsproblem. Dyra storskaliga projekt som regelbundet överskrider sin budget är kärnan i frågan. Exempel på detta är avloppsslamprojektet "Vera II", där merkostnaderna uppskattas till över 100 miljoner euro, och den nya operabyggnaden i HafenCity med minimala kostnader på 200 miljoner euro.

Den ekonomiska situationen och dess konsekvenser

Den offentliga budgetsituationen i Tyskland är spänd på alla nivåer. Detta gäller särskilt för kommuner som skulle kunna bli direkt berörda av dessa författningsändringar. De finanspolitiska effekterna av skuldbromsen som inte beaktas kan ytterligare förvärra situationen på lokal nivå. En studie har visat att den kommunala skuldsättningen ligger kvar på en hög nivå och att nuvarande regelverk inte möter städernas behov. Även om skuldbromsen bara gäller de federala och delstatliga myndigheterna, kan dess effekter också märkas i den kommunala sektorn.

För att illustrera den ansträngda utgiftssituationen i Hamburg har vi listat några av de dyraste projekten som nu kräver enorma summor pengar:

Ser framåt

I ett tilläggsförslag föreslog parlamentet att man skulle använda det nya finansiella spelrummet för att investera i viktiga områden som forskning, utbildning och tekniköverföring, samtidigt som man håller fast vid principen om en balanserad budget. 91 parlamentsledamöter röstade för denna åtgärd, 23 emot. Den kommande andra behandlingen av grundlagsändringen är planerad till den 16 juli och kan spela en avgörande roll för att avgöra Hamburgs ekonomiska framtid.

I diskussionen om skuldbromsen och det offentliga budgetläget märks trycket att hantera ekonomin ansvarsfullt och samtidigt göra nödvändiga investeringar – en krävande balans som krävs av politikerna. Försvagningen av skuldbromsen är inte bara en övervägande, utan kan sätta kursen för hansestadens ekonomiska framtid. De kommande veckorna kan bli banbrytande för Hamburg.