Patientbeteende påverkar behandlingar: Studie från universitetet i Hamburg överraskar!

Patientbeteende påverkar behandlingar: Studie från universitetet i Hamburg överraskar!

Nuförtiden är tilläggstjänster som tillhandahålls av läkare, även kallade individuella hälsotjänster (IGeL), alltmer i fokus för diskussionen. De Hamburgs universitet har nu publicerat en spännande studie om detta ämne som belyser hur patientens beteende påverkar läkarnas behandling.

Resultaten är avslöjande: Om patienter är emot en IGeL-tjänst minskar behandlingstjänsten med i snitt 16 procent. Denna effekt är särskilt uttalad med dyrare tilläggstjänster. För att mäta detta inflytande genomfördes ett experiment med 150 läkarstudenter som fungerade som läkare och 150 studenter från andra discipliner som fungerade som patienter. Syftet med studien var att objektivt visa vilken påverkan patientens beteende har på läkarnas beteende.

IGeL-monitorns roll

Men exakt vilka är dessa IGeL-fördelar? Här kommer den IGeL monitor in i spelet. Internetportalen har utvärderat dessa individuella hälsotjänster sedan 2012 och hjälpt försäkrade att fatta välgrundade beslut. Bedömningarna baseras på systematisk forskning och utvärdering av vetenskaplig litteratur.

Aktuella undersökningar visar att av 68 utvärderade tjänster klassificerades inte en enda som "positiv". Endast tre IGeL-tjänster fick betyget "tendens positiv", medan 27 klassades som "tendensnegativa". Ultraljudsundersökningar för tidig cancerupptäckt och intraokulär tryckmätning kritiseras särskilt hårt eftersom fördelarna ofta inte motiverar den potentiella skadan.

Utmaningar i medicinsk praktik

De Undersökning nämner också de utmaningar som praxis för närvarande måste möta: Hamburg har blivit ett testområde för elektroniska patientjournaler, men många läkare rapporterar problem med att hantera dem. Dessa brister kan ytterligare belasta förtroendet för sjukvården.

Ämnet IGeL är komplext och mångskiktat. Det visar hur viktigt det är att patienter är välinformerade för att kunna fatta rätt beslut för sin hälsa. Detta innebär också en ständig dialog mellan läkare och patienter för att hitta bästa möjliga behandlingssätt utan att enbart förlita sig på tilläggstjänster som inte alltid ger önskad nytta.

Utvecklingen kring IGeL och de pågående studierna vid universitetet i Hamburg följs med spänning – inte bara i hansestaden, utan även långt bortom. Det återstår att se om resultaten kommer att avspeglas i praktiken och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra situationen.