Känslor i demokratin: Hur de delar upp vårt samhälle!

Känslor i demokratin: Hur de delar upp vårt samhälle!

Den 2 november 2025 ägde det spännande forumet för Hersfeld-Rotenburg Future Academy rum i samlingssalen på Klinik am Hainberg. Temat för detta evenemang, med titeln "Defensiv demokrati", var inget mindre än påverkan från mediautbildning och sociala institutioner på polariseringen i vårt samhälle. Emeritusprofessorn Prof. Dr. Ernst-Dieter Lantermann från Kassel ledde diskussionen med sin föreläsning "Förnuftets kapitulation i ett överväldigat samhälle - när tänkande och handlande kommer under ledning av extrema känslor".

Över 80 gäster, inklusive studenter och engagerade medborgare, hade i förväg samlats kring ämnena att upprätthålla förtroende och förnuft i en allt mer känslosam värld. Lantermann belyste inte bara hur man hanterar osäkerhet, utan också utmaningarna med att söka efter identitet i dagens ofta överväldigande livsvillkor. Särskilt intressant var hans hänvisning till skillnaden mellan "kallt" och "hett" tänkande och sociala mediers roll i detta. Dessa plattformar, enligt Lantermann, rör upp extrema känslor och äventyrar rationalitet genom uppfattade sanningar, som Hersfelder Zeitung rapporterar.

Elevernas delaktighet och känslomässiga frågor

Deltagare från Democracy AG vid Obersbergs modellskola, som Zoé Fischer och Lucy Landefeld, bidrog också till evenemanget genom att ta upp känslomässiga ämnen från skolans sammanhang. Joachim Lindner och Andrea Budde betonade vikten av gruppterapi medan rektor Karsten Vollmar tog upp de svårigheter unga har att skilja på sanning och verklighet. Publiken kompletterades av reflektioner från Aaron Wild, en hängiven student, som lyfte fram den känslomässiga argumentationen i politiska diskussioner.

Lantermanns utmaning till de närvarande var tydlig: emotionaliseringen av demokratin och den politiska diskursen måste erkännas och styras i positiva riktningar. Detta skulle kunna ske genom den aktiva roll som sociala institutioner spelar som kan tillfredsställa medborgarnas känslomässiga behov, inte bara i kristider, utan också i den dagliga medborgerliga utbildningen.

Sociala medier och dess dubbla roll

I samband med medieutbildning kan sociala mediers inflytande inte ignoreras, särskilt när man överväger utvecklingen under de senaste decennierna. Sociala medier har blivit populära sedan millennieskiftet, vilket gör det möjligt för användare att skapa och dela innehåll och nätverk. Det finns dock ett område med spänning: Även om sociala medier kan främja politisk mobilisering, varnar kritiker för en fragmentering av samhället. Enligt en artikel från Federal Agency for Civic Education finns det stora skillnader i användningen av dessa plattformar. Bland 14 till 29-åringar använder 88 % sociala medier varje vecka – en tydlig indikation på deras centrala roll i politisk uppfattning, särskilt bland förstagångsväljare i den federala valkampanjen 2021.

Ändå kvarstår frågan om hur kulturella och sociala områden kan föras samman. Utmaningen ligger i att främja mediekunskap och reglera och övervaka politiskt innehåll på sociala medier. Ökad utbildning och ansvarsskyldighet skulle kunna hjälpa medborgarna att bilda politiska åsikter. En viktig insikt från Lantermanns påpekanden är inte att demonisera den känslomässiga diskursen i demokratin, utan snarare att aktivt forma den.

Sammantaget visar forumet att det finns ett akut behov av att ta itu med extrema känslor och deras inflytande på demokratin. Alla generationers aktiva deltagande är väsentligt för att upprätthålla förnuftet i den politiska diskussionen.