CDU orsakar rikstäckande upprördhet med psykiatrilagstiftning!
CDU Hesse utsätts för massiv kritik på grund av en kritisk video om reformen av lagen om mental hälsa.

CDU orsakar rikstäckande upprördhet med psykiatrilagstiftning!
En kort video från CDU Hesse väcker uppståndelse i det politiska landskapet. Den 26 juni släppte partiet ett 30 sekunder långt klipp om att reformera lagen om psykisk vård, som nu har samlat på sig mer än 300 000 visningar och nästan 2 700 kommentarer. Dessa reaktioner visar tydligt hur känsligt ämnet psykisk ohälsa är i samhället. I videon förklarar Ralf-Nobert Bartelt, hälsopolitisk talesman för CDU:s delstatsparlamentariska grupp, att allvarligt psykiatriskt sjuka personer utgör en fara för sig själva och andra, vilket ytterligare väcker debatten. Kritiker anklagar CDU för att använda detta för att stigmatisera psykiskt sjuka människor och leda dem in på en farlig väg. Dessa farhågor är inte ogrundade: många människor som lider av psykisk ohälsa känner sig utanför och är rädda för att söka hjälp av rädsla för stigmatisering. Problemet med stigmatisering beskrivs till och med som en "andra sjukdom" som belastar de drabbade mycket och ofta hindrar dem från att leva ett lika liv som det. Medicinsk tidskrift rapporterad.
CDU har svarat på den starka kritiken och publicerat en andra video där man säger sig vilja reda ut missförstånd. Bartelt sa: "Jag ångrar att jag publicerade videon i denna form." Ändå är diskussionen het, särskilt efter att användarna dragit paralleller till nazisttiden, då psykiskt sjuka registrerades och förföljdes. CDU har avvisat sådana jämförelser som olämpliga, men frågan är fortfarande ett hett ämne i den politiska debatten.
Rättsreformen och dess reaktioner
Det planeras långtgående förändringar som även påverkar hanteringen av beroende- och beroendestörningar. Dessa ska nu också klassas som psykiska störningar. Lagförslaget föreskriver också att psykiatriska sjukhus ska informera polisen när patienter skrivs ut som kan utgöra ett potentiellt hot mot andra. Kritiker fruktar att sådana åtgärder inte bara kan äventyra förtroendet mellan läkare och patienter, utan också kan leda till stigmatisering av de drabbade Frankfurter Rundschau rapporterad.
Händelserna kring CDU är en del av den så kallade ”sjupunktsplanen”, som formulerades som svar på incidenterna i Aschaffenburg, Hamburg och Hanau. Hälsominister Diana Stolz har betonat behovet av en differentierad syn på frågan, medan de gröna och vänstern ser anmälningskravet som ett misstroendevotum mot psykiskt sjuka. SPD har också kommenterat och påpekat att det inte kommer att finnas några listor eller register, för vilka Jusos har bett dem att förbättra.
En delad bild av samhället
Med tanke på aktuella händelser uppmärksammas debatten kring psykisk ohälsa också av samhället i stort. Enligt WHO:s World Mental Health Report lever nästan en miljard människor världen över med psykisk ohälsa. Känslan av utanförskap i kombination med skam och rädsla för diagnosen är ett rejält hinder för många drabbade som akut borde söka hjälp. Mental Health Action Alliance har satt upp som mål att minska stigmatisering och uppmanar bland annat regeringar att implementera riktlinjer för avstigmatisering, särskilt när det gäller att förebygga självmord.
Så här är verkligheten: Stigmatisering är ett nära kopplat problem som inte bara drabbar de som drabbas själva, utan även deras anhöriga. Utbildnings- och avstigmatiseringsinsatserna är försenade och politikers ord och handlingar bör noga övervägas för att inte öka risken för ytterligare stigmatisering. Samhället står inför utmaningen att inte bara tänka om det rättsliga ramverket, utan också att förbättra samexistensen och lyssna till människor med psykiska sjukdomars oro.