AfD-politiker lägger upp falskt foto på kansler – handskakningskandal!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

En AfD-politiker lade upp en falsk bild med förbundskansler Merz, vilket väckte uppståndelse och raderades snabbt.

Ein AfD-Politiker postete ein gefälschtes Bild mit Kanzler Merz, das für Aufregung sorgte und schnell gelöscht wurde.
En AfD-politiker lade upp en falsk bild med förbundskansler Merz, vilket väckte uppståndelse och raderades snabbt.

AfD-politiker lägger upp falskt foto på kansler – handskakningskandal!

I och med att de falska nyheterna sprids på sociala medier blir det allt vildare. En hessisk AfD-politiker Johannes Marxen lade upp en redigerad bild på Facebook som visar hans parlamentariska gruppkollega Gerhard Schenk med förbundskansler Friedrich Merz (CDU). Inlägget hävdade att det var ett "handslag från kanslern", en bild som slog an hos många. Men det stod snabbt klart att skvaller inte visar hela bilden. Högt East Hessen News Bilden var en bluff och togs inte på Hessenfest, även om Merz faktiskt var där.

Originalbilden visar förbundskanslern med Ukrainas president Volodymyr Zelensky, som togs i slutet av 2024. Här gjordes ett olyckligt montage: Schenk byttes helt enkelt ut med Zelenskyj. Robert Lambrou, ordförande för AfD:s parlamentariska grupp, bekräftade att Merz skakade Schenks hand, vilket kan bevisas av vittnen. Inlägget var dock från början oacceptabelt och raderades bara några timmar efter publiceringen. Marxen svarade bara indirekt på kritiska frågor innan han kastade in handduken och tog bort bilden från perrongen.

Ett fall för mediekunskap

Dessa incidenter visar återigen hur viktigt det är att hantera information på sociala medier kritiskt. När Alice Weidel, AfD:s förbundsordförande, tidigare beskrev Merz som en "ljugande kansler" fortsatte borden att svänga. Spridningen av falska nyheter och tillhörande desinformation och desinformation är frågor som finns inte bara på den politiska arenan, utan överallt. Högt bpb Fake news har ofta ett särskilt stort genomslag, särskilt om de som drabbas har litet förtroende för politiska institutioner och medieinstitutioner.

Dessa farhågor har blivit särskilt starkare sedan valet av Donald Trump 2016 och folkomröstningen om Brexit. Nyheter som blivit virala påverkar inte bara bildandet av politiska åsikter, utan också det sociala klimatet. En säker känsla av sanning krävs för att minska inflytandet av desinformation på sociala medier. Studier visar att mindre än 1 % av innehållet på Internet klassas som falska nyheter, vilket inte betyder att resten av informationen är tillförlitlig.

Förtydligande krävs

För att motverka detta är initiativ för att främja mediekunskap av stor betydelse. Till exempel har EU lanserat programmet "EU vs. Disinfo". Sådana program är avsedda att tillhandahålla ett slags "vaccination" mot falska nyheter, att göra medborgarna känsliga för farorna med desinformation och att utrusta dem med nödvändiga verktyg. I en tid där all information kan spridas blixtsnabbt är det viktigt att ta en kritisk titt på den information som tas emot.

Denna publikation klargör att inte allt som cirkulerar på Internet är sant. Fake news, som fallet Johannes Marxen visar, är en utmaning för det nya medielandskapet och kräver en grundläggande omtanke om hur vi hanterar information.