Valkretsreform: Möller och Rohde varnar för regionala nackdelar!

Valkretsreform: Möller och Rohde varnar för regionala nackdelar!

Vad ligger bakom de nya förslagen om valkretsindelning? Det planerade förslaget från förbundsdagens valkretskommission väcker för närvarande uppståndelse, särskilt i regionerna Friesland, Wilhelmshaven och Wittmund. De föreslagna ändringarna avser att lägga till kommunerna Westerstede och Apen till valkretsen Friesland – Wilhelmshaven – Wittmund. SPD-ledamöterna Siemtje Möller och Dennis Rohde gör klart att de anser att detta förslag är suboptimalt. Möller framhåller att den nya planlösningen skulle sträcka sig till olika stadsdelar utan att ta hänsyn till lokala strukturer, vilket – hon befarar – kan störa befintliga regionala strukturer.

Rohde uttrycker oro över det praktiska arbetet på plats och gör klart att han inte ser något akut behov av åtgärder för att omdefiniera området. De nuvarande befolkningssiffrorna visar att valkretsen Oldenburg-Ammerland ligger över genomsnittet på 14,3 procent, medan valkretsen Friesland - Wilhelmshaven - Wittmund ligger 10,9 procent under. En ny avgränsning är dock endast nödvändig om avvikelserna är mer än 15 procent, enligt den federala vallagen.

Valkretsindelning i korthet

Indelningen av valkretsar regleras av 3 § i den federala vallagen. Enligt bpb beror antalet förbundsdagsmandat på antalet valkretsar i hela det federala territoriet. Idag är dessa indelade i 299 valkretsar. Under de senaste åren har det skett flera reformer som har krävt anpassningar av valkretsgränserna, mest på grund av befolkningsutveckling eller kommunområdesförändringar.

Hur ser läget ut inför förbundsvalet 2025? Den senaste större omdirigeringen ägde rum i mars 2024, med totalt 16 valkretsar som omdefinierades. Fokus ligger på att göra valkretsarna proportionella mot befolkningen. En avvikelse på mer än 15 procent från genomsnittet måste krävas för en ny avgränsning, vilket också kan hittas på [Federal Returning Officers] webbplats (https://bundeswahlleiterin.de/bundetagswahlen/2025/wahlkreiseinteil.html).

Befolkningsutveckling och interna strukturer

Men vad händer när befolkningen förändras? Till exempel klassades Unterems valkrets som i akut behov av omorganisation med en avvikelse på 17,6 procent över genomsnittet. Här föreslår valkretskommissionen att flytta några kommuner som Haselünne och Herzlake till denna valkrets för att säkerställa en balanserad representation.

Det finns också ytterligare förändringar på dagordningen: I Oldenburger Münsterland ska Garrel och Bösel överföras till valkretsen Delmenhorst-Wesermarsch-Oldenburg-Land. Samkommunen Harpstedt, staden Wildeshausen och kommunen Dötlingen berörs också och ska flyttas till valkretsen Diepholz-Nienburg.

Men nu ligger fokus på hur dessa förändringar påverkar landsbygden. Möller och Rohde befarar att just dessa områden kan missgynnas kraftigt om man inte tar hänsyn till regionala strukturer. Denna diskussion är inte bara lokalt relevant utan speglar också större utmaningar kopplade till samspelet mellan lokala strukturer och politiska intressen.