SPD skeptisk till återlämnandet av den obligatoriska militärtjänsten: Vad betyder det för Bundeswehr?

SPD skeptisk till återlämnandet av den obligatoriska militärtjänsten: Vad betyder det för Bundeswehr?

Diskussionen om återgång till värnplikt är återigen mycket populär i Tysklands politiska landskap. SPD:s riksdagsgrupp är skeptisk till detta. Falko Droßmann, SPD:s försvarspolitiska talesman, gör det klart att förbättring av Bundeswehrs infrastruktur och attraktiva karriärmodeller för unga människor bör stå i fokus istället för att förlita sig på tvång. "Vi måste få unga människor entusiastiska över service", säger han och betonar att engagemang bör uppmuntras genom övertalning snarare än obligatoriska åtgärder.

Däremot efterlyser förbundets riksdagsgruppledare Jens Spahn konkreta förberedelser för en återgång till värnplikt. Han ser behovet av att säkerställa Tysklands försvarsförmåga och framhåller att det behövs upp till 60 000 ytterligare soldater för att stärka Bundeswehrs personal. Den obligatoriska militärtjänsten avbröts för fredstid 2011 under försvarsminister Karl-Theodor zu Guttenberg, men är fortfarande lagligt på plats. Högt Deutschlandfunk Förbundsdagen skulle kunna återaktivera den obligatoriska militärtjänsten genom att ändra den relevanta rättsliga grunden.

Personalbrist och politiska skillnader

Bristen på personal i Bundeswehr har nu blivit ett akut problem. Det saknas just nu runt 100 000 soldater för att upprätthålla försvarsförmåga fram till 2029, vilket försvarskommissarie Eva Högl och generalinspektör Carsten Breuer varnar för. I koalitionsförhandlingarna driver särskilt unionen och SPD för behovet av militärtjänst, även om deras syn på hur den bör organiseras skiljer sig markant. Samtidigt som unionen kräver ett obligatoriskt tjänstgöringsår för män och kvinnor, håller SPD fast vid ett frivilligt koncept och vill driva på registreringen av unga män som är värnpliktiga för att utveckla mer flexibla modeller.

Dessutom diskuteras det om alternativa serviceformer, som ett ”socialt år” för dem som inte går med i Bundeswehr, skulle vara vettigt. Dessa nya tillvägagångssätt är dock under kritisk granskning eftersom det finns allmänhetens motstånd mot tvångstjänstgöring. En kompromiss skulle kunna vara den "frihetstjänst" som De gröna föreslagit, som även omfattar sociala eller kulturella tjänster, och därmed möjliggöra en bredare räckvidd som också gynnar samhället.

Social relevans och framtida utveckling

Den sociala stämningen är splittrad. Enligt undersökningar stöder över 58 % av tyskarna en återgång till obligatorisk militärtjänst, medan 61 % av den yngre generationen mellan 18 och 29 tydligt avvisar det. dagliga nyheter hänvisar också till det tyska förbundsungdomsrådet, som kräver valfrihet för unga när det gäller deras serviceåtaganden. Detta kan bli en stridsfråga i framtiden med tanke på de inrikespolitiska debatterna.

Värnplikten har redan återaktiverats i andra europeiska länder, som Sverige och Lettland, vilket ytterligare väcker diskussionen om värnplikten i Tyskland. Den federala regeringen har å andra sidan ännu inte hittat någon konkret uppgiftsbeskrivning eller kravplanering för Bundeswehr, vilket särskilt kritiseras av vänstern. Christian Görke från Vänstern klargör: ”Ingen ska tvingas till vapentjänst”, vilket gör samhällsdiskussionerna om värnplikten desto hetare.

Ämnet om värnplikt är fortfarande spännande och utmanande för alla inblandade - vare sig det är ung eller gammal, vare sig det är inom politiken eller i det civila samhället. De kommande månaderna kommer att visa åt vilket håll debatterna om Tysklands säkerhetspolitiska inriktning och militärtjänstgöring faktiskt kommer att utvecklas.