Generation Z kräver: flexibilitet istället för stela arbetstider!

Generation Z kräver: flexibilitet istället för stela arbetstider!

Just nu pågår en het debatt i den rheniska staden Hamm om vad Generation Z – en term som beskriver de födda mellan 1996 och 2009 – förväntar sig av den traditionella arbetsvärlden och hur dessa unga människor har det på arbetsmarknaden. På en utbildningsmässa uttryckte influencer och deltagare av Tysklands Next Top Model, Julian Kamps, sitt missnöje med den klassiska arbetsdagen efter bara tre veckors anställning. "Tre och en halv timmes fritid efter en arbetsdag från 07:30 till 18:41 - kan det verkligen vara en modell för livet?" frågar Kamps i en viral video som får stor uppmärksamhet i den aktuella debatten om arbetskultur. Diskursen om åttatimmarsdagens börda och ungas förväntningar tar fart, och det blir tydligt att generation Z inte bara är redo att göra samma uppoffringar som sina föregångare.

Som Tagesschau rapporterar lägger många företrädare för denna generation stor vikt vid en bra balans mellan arbete och privatliv. 16-åriga Selahattin drömmer om att bli självständig och inte behöva gå till kontoret varje dag. "Att jobba varje dag är inte för mig", medger han, medan hans kamrater också funderar på flexibla arbetsmodeller. Hans flickvän Finja, student, tycker att den vanliga arbetsdagen är stressig och vill gärna ha alternativa arbetstider som ger mer utrymme för privatlivet. Alexander, praktikant, ser sitt nuvarande jobb som en plikt, men vill gärna ha flextid i framtiden.

Arbetsgivarnas skepsis

Men hur är det med den andra sidan av myntet? Matthias Kottmann, verkställande direktör för ett metallbearbetningsföretag, uttrycker oro över hans yngre anställdas vilja att arbeta. Han understryker att diskussionen om balans mellan arbete och privatliv inte bör bortse från behovet av arbetsprestationer. "Frågan kvarstår hur mycket flexibilitet ekonomin kan tolerera utan att produktiviteten lider", säger han. Tidi von Tiedemann, vd för ett filmproduktionsbolag, ser dock flexibiliteten som en möjlighet. Han rapporterar att eftergifter till unga anställda skulle kunna öka deras motivation och till och med bidra till att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft.

Undersökningsresultaten från Statista understryker Generation Zs perspektiv. Omkring 78 procent är villiga att byta jobb om bättre förtjänstmöjligheter uppstår. Nästan två tredjedelar vill ha en öppen och modern ledningskultur som värdesätter deras prestationer. Dessutom efterfrågar 75 procent stöd inom området psykisk hälsa på jobbet.

Hur jämför Generation Z?

Allt som glittrar är dock inte guld: Medan runt 6,2 miljoner människor mellan 20 och 29 år är sysselsatta i Tyskland med sociala avgifter, utgör Generation Z totalt cirka 12 miljoner av befolkningen, vilket motsvarar en andel på cirka 14,8 procent. Oron för denna generations produktivitet är inte ogrundad bland äldre generationer. Över två tredjedelar av den äldre generationens betyg ser Gen Z som mindre kapabel. Enligt undersökningar strävar två tredjedelar av Gen Z efter professionell framgång, liknande Millennials.

Debatten handlar därför inte bara om huruvida de nya arbetsmodellerna skulle kunna påverka pensioneringen av framtida arbetstagare, utan också om hur ekonomin och samhället som helhet svarar mot behoven hos en generation som vill omdefiniera arbetslivet. Krav på en mer flexibel livsstil skulle kunna ha potential att permanent förändra arbetskulturen. Det återstår att se om arbetsgivarna är villiga att stödja denna förändring eller om skepticism och tradition kommer att regera.

I debatten om framtidens arbetsmodell förefaller det väsentligt att främja ömsesidig förståelse mellan arbetsgivare och Generation Z för att hitta ett sätt som gör rättvisa åt båda sidor. Rhenlandet upplever en spännande fas i arbetsvärldens struktur - om rapporteringen är lat eller flitig återstår att se.