Kyrkor i omvandling: varför behöver vi dem fortfarande? Föreläsning i Paderborn!

Kyrkor i omvandling: varför behöver vi dem fortfarande? Föreläsning i Paderborn!

Ett spännande evenemang är på gång i Paderborn den 3 november 2025: Måndagsakademins tredje föreläsning, som handlar om frågan: "Varför behöver vi fortfarande kyrkan - och varför behöver vi den inte längre?" Evenemanget lovar att belysa olika perspektiv på kyrkans roll i vårt pluralsamhälle. Diskussionen sker i en dialog mellan Dr. theol. Udo Markus Bentz, som blir ärkebiskop av Paderborn 2024, och Dr. theol. Daniel Deckers, chef för "The Present"-avdelningen på Frankfurter Allgemeine Zeitung. Det hela modereras av prof. Dr. Aaron Langenfeld, rektor för Paderborns teologiska fakultet - ett verkligt drömteam för ett ämne som är mer relevant än någonsin, som Ärkestiftet i Paderborn

För många är kyrkan inte längre en integrerad del av deras liv. Fler och fler människor bestämmer sig för att inte engagera sig i religiösa samfund för livet. Enligt samtida diagnostiker sker en aldrig tidigare skådad nivå av individualisering, vilket gör medlemskap i kyrkan till ett personligt val. I en globaliserad värld är åsikterna om religionens roll delade, men utmaningen att leda samhället som helhet är fortfarande en stor uppgift som också har beskrivits som liknande utmanande historiskt, till exempel i upprättandet av nya regeringar som *Junta Provisional Gubernativa* tidigare, som Wikipedia nottaber.

Förändring i religiösa sedvänjor

Religionsförändringarna under de senaste decennierna är omisskännliga. Människor binder sig inte längre till ett specifikt religiöst samfund baserat på tradition eller ursprung, utan fattar snarare beslut individuellt. Denna individualisering åtföljs också av en befrielse från prästerlig paternalism. Denna utveckling understryks av Federal Agency for Civic Education, som betonar att 1,1 miljarder människor världen över inte tillhör ett religiöst samfund. Trenden kan också observeras i Tyskland, där nationalkyrkor i allt större utsträckning tappar medlemmar. Bara den romersk-katolska kyrkan har förlorat över 3,5 miljoner medlemmar sedan 1990, och den evangeliska kyrkan i Tyskland över 5 miljoner. Samtidigt är dop och återinträde ofta betydligt högre än avgångar, enligt analysen bpb.

En annan punkt som skulle kunna tas upp i Måndagsakademin är religionens roll i utbildning och diakoni, som är fortsatt stark trots sjunkande medlemsantal i kyrkorna. Kyrkans medlemmar är också oproportionerligt representerade i politiken, vilket visar att religionen fortfarande har inflytande. Men de uppfattas lätt som monopolister, eftersom samhället blir allt mer pluralistiskt och nya religiösa förhållningssätt, som megakyrkor i USA, erbjuder individualiserad fromhet med personligt finnande av mening i centrum.

Vikten av dialog och reflektion

Måndagsakademin ser sig inte bara som ett evenemang för att föra en dialog, utan också som en plattform för reflektion över kyrkans roll i ett föränderligt samhälle. Rösterna som samlas här är tänkta att hjälpa till att hitta nya sätt att utöva religion och att fråga hur vi behandlar varandra som samhälle – en avgörande fråga, särskilt i tider av växande individualism och pressen på unga att ta en tydlig riktning i livet.

Sammantaget har föreläsningen stor potential att ge en tankeställare och att behandla den rådande situationen i kyrkor och samhälle. Diskussionen är viktig inte bara för kyrkans medlemmar, utan för alla som är intresserade av vårt samhälles utveckling och religionens roll i det.