Frankrikes nya regering i krisläge: budgetdebatt och misstro!

Frankrikes nya regering i krisläge: budgetdebatt och misstro!

Frankrike står inför en politiskt turbulent vecka då premiärminister Sébastien Lecornus nyutnämnda regering måste svara på en rad utmaningar. Kabinettet tillsattes på söndagskvällen och redan från början väntar ett hett ämne: det hårt skuldsatta landets budget måste upprättas. De ekonomiska förhållandena är spända. Med 114 procent har Frankrike den tredje högsta skuldkvoten i EU, strax efter Grekland och Italien, vilket inte gör situationen lättare. Dessutom är de offentliga utgifterna bland de högsta i Europa, vilket gör behovet av en genomtänkt åtstramningsplan desto mer akut, som Antenne Unna rapporterar.

Särskilt explosiv är risken för ett misstroendevotum, som tillkännagavs i veckan av vänsterpartiet La France Insoumise (LFI) och högerpartiet Rassemblement National (RN). Framgången för denna ansökan kan till stor del bero på Lecornus regeringsförklaring. Lecornu ville ursprungligen lägga fram sitt budgetförslag till parlamentet på måndag. Detta kräver dock ett tidigare regeringsmöte, som inte kan äga rum förrän på tisdag på grund av president Macrons resa till Gaza-toppmötet i Egypten. Om regeringen misslyckas med att lägga fram en hållbar budget kan Frankrike hamna utan en godkänd budget i slutet av året, vilket ytterligare skulle skaka om det politiska landskapet.

Hög spänning i nationalförsamlingen

Det politiska läget i nationalförsamlingen är spänt. Lecornu har aviserat en övergångsregering för att kunna lägga fram en budget före årets slut, men förblir trogen en center-högerprofil. Trots att de konservativa har beslutat att inte längre delta i regeringen är de villiga att stödja lagförslag. Detta sker dock under påtryckningar från oppositionen, som ytterligare hettar upp med kritiken mot president Macron och de planerade besparingarna på 43,8 miljarder euro i den kommande budgeten. Dessa besparingar är också anledningen till att förre premiärministern François Bayrou ville begära en förtroendeomröstning i parlamentet den 8 september, vilket visar hur prekär regeringens ställning är, vilket Tagesschau framhåller.

Lecornus trovärdighet beror till stor del på hans förmåga att hantera denna politiskt och ekonomiskt känsliga situation. Flera partier, inklusive RN, LFI, De gröna och kommunisterna, har redan meddelat att de kommer att rösta emot regeringen. Bayrou kunde redan upprepa erfarenheten av sin föregångare Michel Barnier, som avsattes genom ett misstroendevotum i slutet av 2024 efter att regeringen inte hade egen majoritet i parlamentet.

Ekonomiska förutsättningar och de utmaningar som uppstår

Den finansiella situationen i Frankrike är fortfarande en central fråga. År 2024 var den offentliga skulden cirka 3,3 biljoner euro och budgetunderskottet är oroande 5,8 procent av BNP. Medan Tyskland klarar sig mycket bättre med en skuldkvot på över 62 procent, varnar ekonomer för att den tyska statsskulden också kan stiga i framtiden. [Deutschlandfunk](https://www.deutschlandfunk.de/frankreich- Debt Crisis-staatsfinanzen-eurozone-finanzunternehmen-100.html) understryker att det komplexa politiska landskapet i Frankrike – som kännetecknas av tre jämställda block i nationalförsamlingen – gör det svårt att hitta lösningar på det akuta skuldproblemet.

Macron själv möter inte bara kritik på grund av budgetläget, utan framför allt på grund av den kontroversiella pensionsreformen, som går ut på att höja pensionsåldern från 62 till 64 år. Denna åtgärd var avsedd att hjälpa till att åtgärda underskottet, men har orsakat missnöje bland många. Oppositionen har redan skickat tydliga signaler om att det behövs förbättringar även här. Det återstår att se om Lecornu och hans kabinett kan få osäkerheterna att cirkulera eller om ny politisk turbulens är nära förestående.