Skolkris i Rheinland-Pfalz: En fjärdedel kvar i första klass!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Utbildningskatastrof i Rheinland-Pfalz: 25 % av eleverna upprepar första klass. Orsaker, krav och möjliga reformer.

Bildungskatastrophe in Rheinland-Pfalz: 25% der Schüler wiederholen die erste Klasse. Ursachen, Forderungen und mögliche Reformen.
Utbildningskatastrof i Rheinland-Pfalz: 25 % av eleverna upprepar första klass. Orsaker, krav och möjliga reformer.

Skolkris i Rheinland-Pfalz: En fjärdedel kvar i första klass!

På grundskolan Gräfenau i Rheinland-Pfalz verkar oron över elevernas utbildningssituation vara större än någonsin. Aktuella rapporter visar att ungefär en fjärdedel av barnen där måste gå om första klass. Rektorn är oroad och efterlyser snarast mer stöd, nämligen två lärare för huvudämnena tyska och matematik. Denna situation återspeglar ett större problem som påverkar utbildningssystemet i Rheinland-Pfalz.

Efter INSM Education Monitor 2025 Rheinland-Pfalz intar en olycklig 12:e plats av 16 delstater – det är den femte sämsta platsen. Utbildningsstudier tyder på att barn i detta tillstånd hamnar på efterkälken jämfört med andra som Sachsen, Bayern och Hamburg. De främsta orsakerna till detta är bristen på integration av barn med invandrarbakgrund och otillräckligt språkstöd. Dessa problem förekommer redan inom tidig barndomsutbildning, vilket är oroande.

Befintliga styrkor och svagheter

En ljuspunkt är internationaliseringen av utbildningsutbudet: Rheinland-Pfalz intar en topplacering i undervisningen i främmande språk i grundskolor, vilket representerar en positiv vändning i utbildningslandskapet. Landet har också den högsta framgångsfrekvensen på heltidsinriktade yrkesskolor (95,3%).

Men trots dessa styrkor finns det mycket utrymme för förbättringar. Analyser visar att Rheinland-Pfalz presterar under genomsnittet när det gäller forskningsinriktning. Med 138 800 euro är tredje parts finansiering per professor den näst högsta i en landjämförelse. Utgifterna för digitalisering är också låga, med endast 38,8 nya IT-utbildningskontrakt per 100 000 anställda. Det är här vi kan börja på ett hållbart sätt förbättra skolornas konkurrenskraft.

Allmän opinion och behov av reformer

Behovet av långtgående reformer har också nått befolkningen. Många medborgare stödjer åtgärder som obligatoriska språktest från 4 års ålder (71,1 %) eller datastödd karriärvägledning (67,6 %). Det finns en bred enighet om kravet på mer självständighet för skolor (67,0 %) och regelbundna standardiserade prestationstest (65,6 %). Denna utveckling är en tydlig vädjan till de ansvariga inom utbildningsministeriet i Mainz.

Ministeriets "arroganta" inställning kritiseras upprepade gånger rapporterar Rhen-Pfalz. Det saknas inte bara ett effektivt koncept för att förbättra skolor i problemområden, utan också den akut nödvändiga reflektionen över våra egna misslyckanden. Medan andra delstater uppnår bättre resultat genom hårdare krav eller heltäckande dataanalys, verkar Rheinland-Pfalz släpa efter i skolpolitiken.

Education Monitor-betygen, publicerad den 11 september 2025 publicerade understryka det brådskande. Rheinland-Pfalz behöver en god hand för att övervinna det pedagogiska eländet och möta de utmaningar som börjar i dagisåldern med nya tillvägagångssätt.