Lärarbrist i Pirmasens: skollektioner i fara!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Pirmasens brottas med lärarbrist och lektionsinställda. Aktuella studier visar på utmaningarna för skolor och elever.

Pirmasens kämpft mit Lehrermangel und Unterrichtsausfällen. Aktuelle Studien zeigen die Herausforderungen für Schulen und Schüler.
Pirmasens brottas med lärarbrist och lektionsinställda. Aktuella studier visar på utmaningarna för skolor och elever.

Lärarbrist i Pirmasens: skollektioner i fara!

Varför ställs lektioner in på många grundskolor? Den akuta lärarbristen är en fråga som drar bekymmerslinjer i pannan på dem som arbetar med utbildning, inte bara i Pirmasens utan i hela Tyskland. På grundskolan Ruhbank/Erlenbrunn rapporterar rektor Thomas Heckmann, som varit i tjänst sedan 2007, en mycket spänd personalsituation. Avbokningen av klasser lämnar många barn bakom sig och pressar ofta lärare till deras gränser, vilket innebär att utbrändhet inte är ovanligt. Heckmann understryker dock att bra skolor kan fortsätta att fullgöra sin uppgift trots utmaningarna med nuvarande utbildningspolitik, vilket [Rheinpfalz](https://www.rheinpfalz.de/lokal/pirmasens_artikel,-pirmasenser-grundschulleiter-personal-auf-kante- stitched-_arid,5836599.html) rapporterar.

Men situationen har en lovande framtid: från och med läsåret 2026/2027 kommer alla barn i Tyskland att ha laglig rätt till heldagsvård i grundskolor. Denna förordning kan dock ytterligare förvärra den redan existerande bristen på lärare, varnar Education and Science Union (GEW). Dess chef, Maike Finnern, förutspår en brist på över 110 000 lärare till 2030 och påpekar att hundratals kvalificerade arbetare också kommer att saknas inom barn- och ungdomsvården. Sådana siffror är alarmerande och tydliggör att något verkligen håller på att hända, särskilt eftersom heldagsvård kan vara en viktig möjlighet att stärka utbildningslandskapet i Tyskland.

En titt på siffrorna i utbildningssystemet

Detta problem stöds också av omfattande statistik. Läsåret 2023/2024 var deltidskvoten för lärare vid allmänna skolor i Tyskland 43,1 procent, en ny topp. Särskilt över hälften av de kvinnliga lärarna, 50,7 procent, arbetar deltid. Arbetsförhållandena är därför inte idealiska och kan leda till att många lärare minskar sina timmar. Federala stater som Hamburg och Bremen har till och med deltidsandelar på över 50 procent, vilket har en negativ inverkan på lektioner, som deutsches-schulportal.de uppger.

Det visar sig också att en betydande andel av lärarna är äldre. En bra fjärdedel är mellan 50 och 59 år, vilket gör att många går i pension inom en snar framtid. Detta komplicerar situationen ytterligare. Så utbildningsinstitutioner behöver inte bara oroa sig för den nuvarande klyftan, utan också för de kommande pensionsavgångarna.

Behovet av reformer

För att motverka krisen kräver GEW högsta möjliga kvalitetsutbildning och bra arbetsvillkor. Ytterligare åtgärder kan behövas för att göra heldagsutbudet attraktivt för de kommande åren. Den federala regeringen har gått med på att tillhandahålla nästan tre miljarder euro för de nödvändiga investeringarna för att säkerställa ett smidigt genomförande av den lagliga rätten till heldagsvård. Detta är särskilt viktigt i en tid då bristen på kvalificerad arbetskraft påverkar alla delar av samhället.

Utbildningsrådet och andra utbildningspolitiska aktörer måste agera snabbt och beslutsamt för att klara utmaningarna. Det kan bland annat handla om en tillfällig sänkning av timplanen eller en reform av lärarutbildningen. Det återstår att hoppas att de ansvariga har en god hand och vidtar rätt åtgärder för att säkra framtidens utbildning i Tyskland.