Hälften av migranterna vägrar att arbeta: programkamper för överlevnad!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Pilotprojekt i St. Wendel: Arbetsplikt för asylsökande visar blandade resultat för integration i Tyskland.

Pilotprojekt in St. Wendel: Arbeitsverpflichtung für Asylbewerber zeigt gemischte Ergebnisse zur Integration in Deutschland.
Pilotprojekt i St. Wendel: Arbetsplikt för asylsökande visar blandade resultat för integration i Tyskland.

Hälften av migranterna vägrar att arbeta: programkamper för överlevnad!

Ett pilotprojekt för att tvinga asylsökande att arbeta pågår för närvarande i Tyskland. Syftet är att göra det lättare för dessa människor att integreras i samhället och samtidigt göra det möjligt för dem att aktivt delta i samhällslivet. Hur Europeiska konservativa rapporterar, måste arbetslösa asylsökande delta i samhällstjänstarbete, som att underhålla allmänna parker, för att få tillgång till viktiga sociala tjänster. Udo Recktenwald, CDU-distriktsadministratör för St. Wendel, kommenterade de första resultaten av programmet, som är allt annat än rosa. Endast ungefär hälften av de 56 inblandade migranterna har fullgjort sina skyldigheter sedan april.

Programmet är avsett att främja bättre integration av asylsökande och ger en mängd olika incitament. Detta ger deltagarna företräde till tyskakurser. De som inte ställer upp får dock räkna med att ersättningarna sänks. Kontrollerna verkar nödvändiga eftersom många migranter enligt Recktenwald anmälde sig sjuka eller höll sig borta utan ursäkt. Sex migranter som försvann hade redan fått sina sociala förmåner helt avstängda, medan sju deltagare stod inför en minskning av sina månatliga förmåner.

Integrationsmöjligheter genom samhällsservice

Programmet förväntas engagera totalt 200 asylsökande i samhällsservice till nästa år. Kostnaderna för detta uppgår till cirka 150 000 euro i St. Wendel. Trots de inledande hindren är Recktenwald optimistisk: Han ser projektet som en möjlig modell för rikstäckande genomförande. Liknande initiativ finns redan i andra CDU-ledda distrikt, även om resultaten varierar. I Burgenland, Sachsen-Anhalt dök cirka 100 sökande upp till 36 tjänster, enligt uppgifter från Värld två av tre gör det inte, vilket gör att utgångsläget verkar dämpat. Här fick 54 av 60 migranter som inte uppfyllde kraven sänkta socialbidrag.

Ett annat exempel är distriktet Saale-Orla i Thüringen, där programmet också genomförs. Distriktsförvaltaren Christian Herrgott, som anses vara en pionjär, har redan kunnat genomföra de första arbetsåtagandena där. I dagsläget är 63 av 96 anvisade asylsökande aktiva i åtgärder. Aktiviteterna som erbjuds omfattar bland annat gräsklippning och städning. Enligt Herrgott är framgångarna uppmuntrande, även om organisationen inte är utan sina utmaningar. Det måste dock understrykas att inte alla migranter är villiga att ta del av de åtgärder som erbjuds.

Kritik och juridiska ramvillkor

Kritiken mot arbetsförpliktelserna kommer i första hand från vänsterpartier som SPD, De gröna och vänstern, som menar att sådana program skulle kunna avskräcka migranter från reguljärt arbete. Men den rättsliga ramen för sådana arbetsförpliktelser är tydlig: lagen om förmåner till asylsökande ändrades först i februari 2024 för att skapa den rättsliga grunden för dessa åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt att notera att berättigande till sociala förmåner i Tyskland är kopplat till vissa villkor, såsom ålder, förvärvsförmåga och behov av assistans Asylum.net beskriver.

Sammanfattningsvis, trots de sjunkande deltagandesiffrorna hittills, finns det fortfarande hopp om att programmen kommer att ha en långsiktig positiv inverkan på integrationen av asylsökande. När allt kommer omkring, genom att delta i välgörenhetsarbete har migranter möjlighet att inte bara fullgöra sina plikter, utan också få värdefull erfarenhet och lära sig språket, vilket kan göra vardagen lättare för dem i Tyskland.