Rättvisa under press: OVG-beslut äventyrar pressfriheten i SH!

Rättvisa under press: OVG-beslut äventyrar pressfriheten i SH!

Ett beslut i högsta domstolen väcker uppståndelse i medielandskapet: Högre förvaltningsdomstolen i Schleswig-Holstein (OVG) har beslutat att myndigheternas avslag på pressrättslig information ska ses som en administrativ handling. Det innebär att journalister inte längre kommer att kunna stämma direkt mot sådana beslut i framtiden. Istället måste de gå igenom en intern överklagandeprocess, vilket potentiellt kan komma i vägen för passionerad rapportering. Detta rapporterar LTO.

Beslutet strider mot tidigare praxis och den federala förvaltningsdomstolens uppfattning. Bakgrunden till fallet var en begäran från tidningen Bild om en sexualbrottsutredning som avslogs av Flensborgs åklagarkammare. Som svar på detta avslag stämde tidningen Bild, representerad av advokatfirman Partsch & Partner, delstaten Schleswig-Holstein. Men OVG avslog den brådskande ansökan och gjorde det klart att den korrekta rättsliga åtgärden var en skyldighetstalan i huvudförfarandet.

I pressfrihetens fokus

Denna nya förordning ses som ett potentiellt hot mot pressfriheten. "Journalister har hittills kunnat väcka talan direkt om myndigheterna inte svarar på förfrågningar", betonar Värld. OVG:s beslut begränsar denna direkta tillgång till rättslig prövning, vilket gör det avsevärt svårare att ge snabb och snabb rapportering.

Det invändningsförfarande som nu är nödvändigt har ingen fastställd maximal varaktighet. Det innebär att journalister endast kan lämna in en underlåtenhetsklagomål efter tre månader om det inte finns något svar. Dessutom måste de inleda ett invändningsförfarande mot avvisade eller felaktiga uppgifter. Pressen på media ökar alltså märkbart.

Inverkan på medielandskapet

Effekterna av detta beslut kan bli långtgående, inte bara i Schleswig-Holstein, utan även i andra federala stater, eftersom det inte finns någon enhetlig presslag på federal nivå. OVG-beslutet har också orsakat diskussioner i juridiska kretsar eftersom det ses som dogmatiskt sårbart och funktionellt felaktigt. Kritiker befarar att det äventyrar pressarbetets aktualitet och gör det svårare för journalister att få fram relevant information.

Även om beslutet begränsar tillgången till information för journalister, framhålls att det fortfarande finns möjlighet att ansöka om ett interimistiskt rättsskydd, förutsatt att ett allmänintresse och en stark samtidsrelevans kan påvisas. Frågan kvarstår dock om hur dessa nya regler kommer att påverka mediarapporteringen på lång sikt.