Feministisk utopi: Queens på Schiller Days i Dortmund!

Feministisk utopi: Queens på Schiller Days i Dortmund!

Som en del av årets Schiller Days i Dortmund väcker produktionen "Queens" uppståndelse. I sin föreställning presenterar regissören Marie Senf de klassiska karaktärerna från Schillers "Maria Stuart" i ett helt nytt ljus. Istället för det efterlängtade lyckliga slutet tar produktionen publiken in i en värld som kombinerar mytiska och futuristiska element. I början av föreställningen framträder Elizabeth I och Mary Stuart från en överdimensionerad livmoderskulptur, som redan signalerar ett tydligt uttalande om verkets feministiska perspektiv. Den patriarkala könsordningen, som var stark i Schillers original, ifrågasätts. Som Rheinpfalz rapporterar är denna produktion inte bara en bearbetning, utan också en kritisk revidering av de konservativa genusteorier som författaren propagerade på 1700-talet, och representerar därmed en bro till feministisk litteraturforskning.

Men vad handlar de feministiska revideringarna om? En titt i litteraturen visar att historiska bearbetningar av "Maria Stuart" som Charlotte Birch-Pfeiffers "Elisabeth" och Marie von Ebner-Eschenbachs "Maria Stuart i Skottland" redan sätter kvinnoperspektivet i centrum. Dessa verk utvecklade inte bara potentialen för feministisk omtanke, utan satte också fart på diskussionen om kanonisering av kvinnolitteratur. Dessa aspekter behandlas ingående i litteraturforskningen, till exempel av Barbara Becker-Cantarino. Fokus på könsroller och den kritiska granskningen av mansdominansstrukturer är centrala teman i hennes arbete.

En spegel av könsroller

Det feministiska perspektivet som är särskilt tydligt i ”Queens” är resultatet av åratal av debatter om könsidentitet och kvinnoemancipation. Becker-Cantarino kritiserar i sina analyser den traditionellt mansdominerade litteraturvetenskapen, som ofta har nedvärderat kvinnor och deras verk. Manliga författares kontroll över kvinnlig litterär produktion, som hon beskriver som ”könscensur”, förblir en central punkt i diskussionen om jämställdhet i litteraturen.

Framställningen av kvinnor som antingen idealiserade eller demoniserade figurer under medeltiden bidrog till att förstärka stereotypa könsroller. Becker-Cantarino använder ett exempel för att beskriva hur bilden av kvinnor gradvis förändrades av sociala förändringar under 1700- och 1800-talen. Kvinnors litteraturproduktion ledde till en mer differentierad bild av kvinnor och ifrågasatte tidens patriarkala strukturer.

Avgång till nya dimensioner av teaterkonsten

Kombinationen av samtida teater och fördjupad litterär analys ger festivalen en frisk fläkt och inbjuder publiken att reflektera. Föreställningen ”Queens” blir ett imponerande exempel på hur produktioner också kan användas som plattform för sociala diskussioner – i Schillers tidlösa temans anda.