Var försiktig, sensation! Senaste fynden i Manchings keltiska uppidum avslöjade!

Var försiktig, sensation! Senaste fynden i Manchings keltiska uppidum avslöjade!

Vad händer i Oberbayern? Under de senaste åren har betydande utgrävningar ägt rum i Manching oppidum, som kastar ljus över den tidigare keltiska civilisationen. Från 2021 till 2024 utforskades ett område på 6 800 kvadratmeter, och resultaten var imponerande: över 40 000 hittade enheter och 1 300 fynd dokumenterar historien om denna unika bosättning. Hur merkur.de Enligt uppgift anses Manching-oppidum vara den bäst undersökta keltiska bosättningen i Centraleuropa.

Bosättningen från La Tène-perioden började i slutet av 300-talet f.Kr. f.Kr. och växte till ett centralt politiskt och ekonomiskt nav under 200-talet f.Kr., med plats för upp till 10 000 personer. Som jämförelse: Detta var en större bosättning än medeltida Nürnberg! Uppidum sjönk dock från mitten av 1:a århundradet f.Kr. BC fick betydelse och glömdes bort.

Tvärvetenskaplig forskning

Ett erfaret, tvärvetenskapligt team av antropologer, arkeobotaniker, arkeozoologer och Montana-arkeologer var involverade i utgrävningarna. Fynden som samlats in ger spännande insikter om dåtidens invånares kost. Förutom spannmål konsumerade de även nötkött, fläsk och fisk. Särskilt intressant: Hästar slaktades ofta först när de var gamla, medan får och getter hölls för ull och mjölk.

Grävteamen kunde också upptäcka hantverksområden där metallbearbetning och återvinning av keramik, trä och metall skedde. En höjdpunkt var en upptäckt från en lådbrunn som innehöll kvarlevorna av minst tre mänskliga individer. Det fanns också många djurben, 32 metallfynd och över 50 keramikkärl. Bland de enastående metallfynden finns över 15 000 metallfraktioner registrerade i 2 034 röntgenbilder.

Forskning och lagring av fynd

En särskilt fascinerande artefakt är en 75 mm hög, 55 g tung krigarstatyett som upptäcktes. Fynden från Manching kommer att överföras till en statlig samling och ytterligare vetenskapliga utvärderingar är redan planerade. Sådana upptäckter är ovärderliga inte bara för vetenskapen, utan också för vår förståelse av den keltiska kulturen och dess inflytande på Europas senare historia.

Vad har detta med mänsklighetens framtid att göra? När vi reflekterar över det förflutna är det också viktigt att reflektera över nuet och framtiden. En jämförelse med aktuell statistik visar att den nationella medellivslängden registreras årligen genom periodiska livstabeller för att mäta hur länge människor förväntas leva baserat på dödlighetsmönster under ett givet år. Denna information är avgörande för att förstå hälsoutvecklingen i ett samhälle, till exempel på sidan av CDC kan läsas.

Teknikerna som används för att analysera sådan data har genomgått en snabb utveckling de senaste åren. Maskininlärning, djupinlärning och big data är bara några områden som blir allt viktigare. Men precis som med utgrävningarna i Manching, där tvärvetenskapligt arbete var nyckeln till framgång, kräver analysen av hälsodata också delad kunskap och tekniska innovationer. Hårdvaruarkitekturen som krävs för att hantera fakturorna snabbt kan här vara avgörande. Du kan ta reda på mer om detta i publikationen om parallellt tänkande i programmering, som finns på im2c.poli.ufrj.br kan hittas.

Detta sluter cirkeln mellan dåtid, nutid och framtid – och visar återigen hur viktigt det är att forska om våra rötter för att förstå vår utveckling som samhälle.