Hesse planerar anmälningsplikt för psykiskt sjuka efter våldsdåd!

Hesse planerar anmälningsplikt för psykiskt sjuka efter våldsdåd!

Efter de senaste månadernas chockerande våldsdåd uppstår en avgörande fråga: Hur kan vi öka säkerheten i Tyskland och samtidigt skydda människors rättigheter? Särskilt i sammanhanget diskuteras ett eventuellt anmälningskrav för psykiskt sjuka i Hessen hett. Denna idé får allt större stöd, särskilt efter masskjutningar och terrorattacker som kastar sin skugga över vårt samhälle. Enligt FAZ Motiven bakom sådana handlingar undersöks intensivt för att kunna klassificera dem bättre. Oavsett om det är amok, terror eller mord – de politiska och sociala reaktionerna på det är nästan identiska, men orsakerna kan vara mer komplexa.

Politiskt motiverade handlingar som syftar till att döda ett stort antal människor klassas som terrordåd. Händelserna i Magdeburg i december och tragedin i Hamburg är bara några exempel som fick CDU:s generalsekreterare Carsten Linnemann att kräva ett centralregister för psykiskt sjuka våldsbrottslingar. Det finns för närvarande inget sådant register i Tyskland. Hesse planerar därför att registrera vissa psykiskt sjuka hos polisen, vilket återigen kommer att väcka debatten om privat kontra offentligt välbefinnande.

Psykisk ohälsa och radikalisering

Men hur hänger psykiska sjukdomar och radikalisering i slutändan ihop? En studie som behandlar detta ämne intensivt visar att inte alla våldshandlingar är kopplade till en islamistisk bakgrund. Många, som en afghan som attackerade en dagisgrupp i Aschaffenburg i januari, hade underliggande psykiska sjukdomar. Kontoret för skydd av konstitutionen spelar här en nyckelroll genom att identifiera över 27 000 personer med potential för "islamism". Dessa inkluderar också cirka 480 så kallade ”hot”, varav cirka 100 redan är häktade. Dessa fall klargör att radikal islamism endast berör en liten del av den muslimska befolkningen, som totalt består av cirka 5,5 miljoner fredliga människor tiden anteckningar.

Intressant nog har det visat sig att psykiska störningar kan vara både en orsak till och en konsekvens av radikaliseringsprocesser. Medan vissa vetenskapliga studier inte finner ett tydligt samband mellan psykiska störningar och radikalisering, pekar andra på den ökade sannolikheten för psykisk ohälsa hos ensamma förövare, som ofta kommer från en miljö av isolering och bristande stöd. Dessa individer verkar ofta i skuggan av de ideologiska och ekonomiska frågor som omger terrorism.

Rådgivningens och förebyggande roll

Diskussionen om anmälningsplikt väcker också frågan om hur vi kan bemöta psykiska störningar på ett lämpligt sätt. Professionella varnar för att allvarliga psykiska sjukdomar, såsom vanföreställningar eller autistiska störningar, avsevärt kan påverka rådgivningsprocesser. Posttraumatiska stressyndrom och självmordstankar, som ofta förekommer hos de drabbade, måste särskilt uppmärksammas i arbetet med radikaliseringspatienter. Här krävs experter för att snabbt och effektivt ta itu med problem som: bpb påpekar.

Samtidigt är förebyggande avgörande: Om radikala idéer ska undvikas måste social isolering och den tillhörande psykiska stressen tas på allvar. För medan ideologier fungerar som en ram som skapar mening, förblir faran för radikalisering alltid närvarande – även bland människor som är mentalt instabila.

Ämnet förblir därför aktuellt och komplext. Det måste finnas ett lyhört förhållningssätt till både de potentiella förövarna och de drabbade grupperna i samhället. Först då kan vi hitta ett sätt som bringar säkerhet och individuella rättigheter i en harmonisk balans.