Hessens kommuner under press: sociala utgifter exploderar!
I Hessen diskuterar kommunerna ökade sociala utgifter och reformer, samtidigt som den ekonomiska situationen är fortsatt kritisk.

Hessens kommuner under press: sociala utgifter exploderar!
Det kokar i Tyskland! Särskilt städer och kommuner brottas med ökande utmaningar inom sociala utgifter. En aktuell diskussion som tar fart, särskilt i Hessen, kretsar kring reformen av socialbidragen, med fokus på ämnena boende och medborgarförmåner, barn- och ungdomsvård samt förmåner för asylsökande. Enligt n-tv visar en undersökning att kostnaderna för socialbidrag och personalkostnader har ökat kraftigt i många distrikt.
Bergstrassedistriktet har betonat att kommunernas uppgifter omedelbart måste anpassas till de federala och delstatliga myndigheternas tillgängliga resurser. Annars finns det risk att man inte kan agera. Detta förstärks ytterligare av en intensiv dispyt mellan förbundskansler Friedrich Merz (CDU) och socialminister Bärbel Bas (SPD) om välfärdsstatens höga kostnader. Stadsdelsrådet efterlyser nedskärningar av socialbidragen då kommunerna står inför ett rekordstort underskott på 24,8 miljarder euro. De främsta orsakerna är den kraftiga ökningen av sociala utgifter och fördubblingen av personalkostnaderna under de senaste tio åren, som Tagesschau rapporterar.
Brådskande för reformer
Situationen är särskilt hotfull i Kasseldistriktet, där överföringskostnaderna har stigit från 98,3 miljoner euro 2015 till cirka 175 miljoner euro 2025 – en ökning med 78 %. Och trenden visar inga tecken på att vända, eftersom samhällen ställs inför en mängd olika utmaningar, från att utöka kretsen av förmånstagare till högre standarder inom barn- och ungdomsvård. Werra-Meissner-distriktet rapporterar också en ökning av utgifterna från 58,4 miljoner euro (2020) till 94,2 miljoner euro i år.
Personalkostnaderna, som skjutit i höjden på grund av mer omfattande arbetsuppgifter och höga kollektivavtal, ställer till problem för kommunerna. I stadsdelen Vogelsberg går till exempel uppskattningsvis 70 till 80 procent av de kommunala utgifterna till lagreglerade uppgifter, vilket kraftigt begränsar kommunernas handlingsutrymme.
Ekonomisk situation i korthet
Även om städerna och kommunerna i Tyskland tjänade mer förra året gick det rekordhöga underskottet inte att undvika. Kontrasten är slående: medan inkomsterna ökade med fem procent, ökade kostnaderna med tio procent! Även om kommunerna investerade imponerande 52 miljarder euro, uppgår investeringsstocken nu till cirka 216 miljarder euro.
Ser man tillbaka lite längre så har de offentliga utgifterna och inkomsterna i Tyskland ökat kontinuerligt sedan 1950. Trots det översteg kostnaderna de flesta år inkomsterna – en trend som har fortsatt att stelna de senaste åren. Federal Agency for Civic Education påpekar att skuldbördan steg till rekordhöga 2 446 miljarder euro 2023, medan statsandelen var 48,6 %.
Behovet ökar, särskilt i Nordrhein-Westfalen. En fjärdedel av den tyska kontantlånevolymen står för bara nio städer, vilket tydligt illustrerar den finansiella krissituationen. I dessa tider när kraven på social infrastruktur växer, blir det allt viktigare att de federala, statliga och lokala myndigheterna arbetar tillsammans för att hitta lösningar för att upprätthålla samhällenas handlingsförmåga. Människorna i samhällena står inför en stor utmaning, och det går inte att förneka att det finns en verkligt stor oro i luften.