Klimatmötet i Bonn: WWF kräver en djärv förändring i Tyskland!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Bonn förbereder sig för FN:s klimatförhandlingar, medan WWF uppmanar till brådskande åtgärder för energiomställningen.

Bonn bereitet sich auf die UN-Klimaverhandlungen vor, während der WWF dringende Maßnahmen zur Energiewende fordert.
Bonn förbereder sig för FN:s klimatförhandlingar, medan WWF uppmanar till brådskande åtgärder för energiomställningen.

Klimatmötet i Bonn: WWF kräver en djärv förändring i Tyskland!

Idag, den 13 juni 2025, görs en brådskande vädjan i Berlin: WWF efterlyser avgörande åtgärder för den internationella energiomställningen. Dagarna fram till FN:s klimatförhandlingar, som äger rum i Bonn den 16:e till den 26:e juni, är förväntningarna höga. Målet är att uppnå en tydlig övergång från fossila bränslen, dubbla energieffektiviteten till 2030 och tredubbla förnybar energikapacitet. Dessa ambitiösa mål sattes upp under COP28 i Dubai 2023, men den tyska regeringen utsätts för kritik för att ha misslyckats med att göra betydande framsteg med att fasa ut fossila bränslen. Ett särskilt hett ämne är utbyggnaden av gaskapaciteten, som går utöver vad som är nödvändigt.

WWF gör det klart att Tyskland behöver ett "rent steg framåt" för att behålla sin trovärdighet. Samtidigt åtgärdas den nödvändiga klimatfinansieringen: Tyskland riskerar att misslyckas i detta avseende, särskilt med tanke på att en lag om klimatneutralitet till 2045 ska införas i regeringen i juni. Kritiker varnar för att de upprättande lagarna kanske kan skjuta klimatneutralitetsmålet i bakgrunden. Klimatfinansieringen i sig är också under granskning, eftersom Bonn siktar på att göra framsteg mot finansiering på 1,3 miljarder euro till 2035.

Klimatfinansiering i fokus

Ett annat avgörande behov av åtgärder är internationell klimatfinansiering. Enligt JPMorgan uppskattas behovet för utvecklingsländer till imponerande 1,1 biljoner dollar per år. Denna fråga blir allt känsligare, särskilt sedan COP 29 enades om ett nytt klimatfinansieringsmål på 300 miljarder dollar per år till 2035, även om det finns farhågor om huruvida detta kommer att räcka för att möta utmaningarna med klimatförändringarna.

Samtalet om klimatfinansiering är ingen ny hatt: redan 2009 kom man överens om ett mål på 100 miljarder dollar i årlig klimatfinansiering för utvecklingsländer vid COP 15 i Köpenhamn. Och även om 2022 uppnådde det målet, är osäkerheten om typen av ekonomiskt stöd (bidrag kontra lån) fortfarande ett hett ämne.

Det brådskar med samarbete

Klimatförändringar beskrivs ofta som en global utmaning som kräver internationella lösningar. Detta framhålls också av Umweltbundesamt, som påpekar att internationell klimatpolitik syftar till ett effektivt klimatskydd för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till oundvikliga konsekvenser. Ett övergripande mål kvarstår att förhindra en farlig störning av klimatsystemet. Utan omedelbara och ambitiösa åtgärder skulle en global uppvärmning på upp till 3,2°C kunna inträffa år 2100, vilket skulle få katastrofala konsekvenser för vår planet.

En titt på de aktuella siffrorna visar att jordens yta har värmts upp med cirka 1,1 °C sedan 1900, och det behövs åtgärder över hela världen för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser. Målet kvarstår att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C, sikta på en gräns på 1,5 °C om möjligt. Tiden är avgörande och behovet av ett perspektivbyte är oomtvistat.

Vid den följande konferensen i Bonn förväntar sig WWF:s experter, tillsammans med experter, konkreta steg mot ett effektivare klimatskydd. Ytterligare ingripanden är inte bara önskvärda, utan också akuta för att ge positiva impulser till den kommande klimatkonferensen COP30 i Belém, Brasilien.