Budgetkris 2026: Regeringen bryter löften och planerar nya skulder!

Budgetkris 2026: Regeringen bryter löften och planerar nya skulder!

Politiken i Tyskland står inför en betydande omvälvning: På torsdag kommer den federala regeringen att presentera budgeten för 2026, och siffrorna är mer än oroande. Högt Bild Den totala volymen uppges vara 520 miljarder euro. Men en tredjedel av den, exakt 174 miljarder euro, är färsk skuld – det är det som sticker ut.

Var kommer denna nya skuld ifrån? En stor del finansieras från så kallade ”särskilda fonder”, som ursprungligen var planerade för nyinvesteringar som vägbyggen. Ironiskt nog kritiserar Skattebetalarnas förening regeringen för att specialskulderna också är tänkta att betala för redan planerade projekt. Totalt är det imponerande 55 miljarder euro som kommer att omfördelas på detta sätt till 2029.

Utgifter och besparingar i fokus

En annan punkt som ständigt kommer upp i debatten är administrativa kostnader. Den federala regeringen planerar att skära ned åtta procent av tjänstemännen till 2029 och vill också minska de administrativa kostnaderna med tio procent. Ändå står 8 000 nya administrativa tjänster på agendan för 2026, vilket kommer att resultera i en kostnadsökning på fem miljarder euro jämfört med 2024. Något motsägelsefullt, eller hur?

Ett annat problem är den pågående ökningen av statsbidragen. Nästan 80 miljarder euro är planerade till 2026, vilket är mer än de 66 miljarder euro från rekordåret 2024. Trots ett löfte i koalitionsavtalet om att minska finansieringsprogrammen fortsätter de i realiteten att stiga.

Reiner Holznagel, ordförande i Skattebetalarnas förening, har blandade känslor inför denna utveckling. Hans kritik av den federala regeringens skuldpolitik blir allt högre. Han varnar för risken för stigande räntor och efterlyser skyndsamt omfattande åtstramningar och reformer som syftar till att effektivisera statsapparaten.

Skuldbroms och statens inkomster

Det är här skuldbromsen kommer in. Denna förordning, som är förankrad i grundlagen sedan 2009, syftar till att begränsa nya skulder och skydda framtida generationer. I likhet med analysen av bpb beskrivs, tillåter det att nya skulder tas på upp till 0,35 procent av bruttonationalprodukten (BNP) årligen. Men i kristider kan staten ta på sig mer skulder för att stimulera efterfrågan.

Diskussionerna om skuldbromsen är intensivare än någonsin. Kritiker menar att det hindrar nödvändiga investeringar i infrastruktur. I förslagen till reformer ingår en anpassning som gör att räntor och infrastrukturens kvalitet kan beaktas. Målet är detsamma: Förhindra att politiker tar lån som belastar kommande generationer.

I en tid då statens utgifter för offentlig infrastruktur, utbildning och social trygghet behöver öka är en genomtänkt ekonomisk förvaltning avgörande. Det är det enda sättet vi kan återvinna medborgarnas förtroende och säkerställa ekonomisk stabilitet.