Kalübbers borgmästare är upprörd: värmekonceptet är en total förlust!

Kalübbers borgmästare är upprörd: värmekonceptet är en total förlust!

I det lilla samhället Kalübbe, med sina 560 invånare, är det mycket aktivitet. Borgmästare Björn Rüter (CDU) är trött på det nuvarande uppvärmningskonceptet, som kostade den imponerande summan över 70 000 euro. Vid ett möte i kommunfullmäktige beslutades ett kvarters- och värmekoncept, men det innehåller enligt Rüter bara bristfälliga förslag. Istället för innovativa tillvägagångssätt begränsas konceptet till stor del till att isolera hus och installera värmepumpar. Denna kritik är också berättigad, eftersom implementeringen inte bara tycks ignorera verkligheten, utan också kan väcka falska förväntningar. På ett invånarmöte bad Rüter om ursäkt för användningen av föråldrade folkräkningsdata i potentialanalysen, vilket ledde till att byggnader från 1950-talet klassades med för höga energieffektivitetsvärden, vilket i onödan ökade värmekraven.

Men vad ligger bakom denna utveckling? Sedan värmeplaneringslagen trädde i kraft den 1 januari 2024 har kommuner varit skyldiga att ta fram ett ändamålsenligt värmekoncept. Denna lag skapar tydliga riktlinjer för avkarbonisering av värmenät och främjar klimatvänlig och kostnadseffektiv värmeförsörjning. Den federala regeringen stödjer genomförandet med 500 miljoner euro fram till 2028. Städer med fler än 100 000 invånare måste lämna in sina planer senast den 30 juni 2026, mindre kommuner har fram till 2028 på sig. Detta är avsett att motverka de ihållande höga CO2-utsläppen som orsakas av värmeförsörjningen i Tyskland - detta svarar för över 50 % av den nationella energiförbrukningen, med fossila bränslen som täcker cirka 80 % av värmebehovet, som bmwsb.bund.de förklarade.

Utmaningar med kommunal värmeplanering

Men kritiken mot konceptet i Kalübbe speglar ett större problem som berör många kommuner. Jörg Bülow, från Kommunförbundet Schleswig-Holstein, varnar för att byråkratin och ansträngningen i värmeplaneringen ofta är överväldigande och ofta försvårar kommunernas arbete. Han befarar att medborgarna i slutändan kommer att få bära bördan för byggenergilagens krav och kritiserar att man istället för attraktiva incitament fokuserar främst på byråkratiska åtgärder, eftersom bbsr.bund.de visar.

Debatten om värmeförsörjning kan inte bara påverka små och medelstora städer som Kalübbe, utan sträcker sig också över hela Tyskland. Hittills har 42 % av kommunerna börjat utarbeta sina värmeplaner, medan bara 2 % redan har genomfört dem. Det finns en tydlig skillnad i de regionala skillnaderna i genomförandet. Särskilt i Nordrhein-Westfalen, som är hem för 396 kommuner, måste många planer vara färdiga i mitten av 2026. Å andra sidan har delstater som Baden-Württemberg länge haft många kommuner som framgångsrikt implementerat sina koncept.

Ramvillkoren är tydligt satta med målet att göra värmeförsörjningen klimatneutral år 2045 och minska CO2-utsläppen med 65 % till 2030. Men om kommunerna kan uppfylla kraven med sina nuvarande koncept är fortfarande tveksamt. I Kalübbe har borgmästarens tålamod tagit slut och kraven på praktiska lösningar har lagt tyglarna i händerna på medborgarna.