Europeisk sammanhållningspolitik: Framtida strategier för starka regioner!

Europeisk sammanhållningspolitik: Framtida strategier för starka regioner!

Vad pågår just nu i europeisk politik? Viktiga beslut kommer att fattas den 14 juli 2025, särskilt när det gäller EU:s sammanhållningspolitik. Detta område, som har funnits sedan 1960-talet med Europeiska socialfonden (ESF), syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och minska regionala obalanser. Enligt dihk.de utgör sammanhållningspolitiken nästan en tredjedel av EU:s budget och kommer att diskuteras rejält under den kommande veckan.

Vilken betydelse har sammanhållningspolitiken i den kommande fleråriga budgetramen (MFF), som ska presenteras av EU-kommissionen den 16 juli? Denna nya period, som sträcker sig från 2028 till 2034, kommer inte bara att ses ur ett ekonomiskt perspektiv, utan kan också ha en avgörande inverkan på miljöfrågor. Umweltbundesamt framhåller i sin aktuella rapport att 30 procent av medlen bör användas till klimatåtgärder, vilket innebär att sammanhållningspolitiken också fungerar som en hävstång för ekologiska frågor i alla EU-regioner.

Utmaningarna och förändringarna

Trots de positiva synsätten finns det också oro. Det är uppe till diskussion om sammanhållningspolitiken kommer att försvagas av eventuella ekonomiska nedskärningar till förmån för försvarsutgifter. Diskussionen om en större centralisering av förvaltningen av sammanhållningsfonderna är i full gång. Centralisering kan leda till att regionernas handlingsutrymme begränsas. Detta innebär en risk att färre skräddarsydda lösningar kan utvecklas för regionala utmaningar.

En nyckelpunkt är den höga administrativa bördan som är förknippad med att ansöka om medel från program som ERUF och ESF. Många aktörer här efterlyser standardisering och digitalisering av rutiner. Tanken är att skapa mer flexibilitet och riktat stöd till företagen för att göra det lättare att använda medlen och minska onödig byråkrati.

Kärnmål i sikte

För att göra sammanhållningspolitiken lämplig för framtiden krävs justeringar av innehållet. En återgång till tydliga kärnmål anses nödvändig. Nyckelstrategier som är avsedda att bidra till att stärka konkurrenskraften inkluderar investeringar i infrastruktur, främjande av kvalificerad arbetskraft och riktade utbildningsåtgärder. En annan fråga är balansen mellan krisreaktioner och genomtänkt programplanering, vilket också kan ge kraft åt Europas innovationsförmåga. Umweltbundesamt betonar att hänsyn till miljö- och klimatfrågor inte bara stöder konkurrenskraft, utan främjar också social tillfredsställelse och en hälsosam miljö.

Under de kommande månaderna kommer europeiska, nationella och regionala aktörer att intensivt diskutera utvecklingen inom sammanhållningspolitiken. Enligt EU-kommissionens förslag är förhandlingar med EU-parlamentet och rådet nödvändiga. En slutgiltig överenskommelse måste dock bekräftas enhälligt av medlemsländerna och genom majoritetsbeslut av Europaparlamentet. Det är viktigt att den kommersiella ekonomins intressen inte förloras ur sikte.

De kommande besluten kan få långtgående konsekvenser för regionerna och deras utveckling. Det ska därför bli spännande att se hur förhandlingarna utvecklas och vilka prioriteringar som görs i slutändan.