Tio år efter We can do it: Tysklands splittrade flyktingpolitik

Tio år efter We can do it: Tysklands splittrade flyktingpolitik

För exakt tio år sedan, den 2 september 2015, formade Angela Merkel den tyska flyktingpolitiken med sin kraftfulla mening "Vi kan göra det." Vid den tiden konfronterades Tyskland med en av de största flyktingrörelserna sedan andra världskriget. Runt 800 000 människor stod vid landets gränser och letade efter trygghet och ett bättre liv. Denna initiala välkomnande kultur har dock förändrats avsevärt under åren. n-tv rapporterar att optimism har ersatts av desillusion.

De politiska vindarna har förändrats sedan dess. Enligt de senaste mätningarna är Alternativet för Tyskland (AfD) det mest populära partiet som formar den politiska agendan, med flyktingar alltid i framkant som en central fråga. CDU och CSU har vänt sig bort från Merkels ursprungliga kurs, och isolering tycks nu vara tidens nya motto. dagliga nyheter visar att även trafikljuskoalitionen har infört gränskontroller och avvisar asylsökande vid gränserna.

En förändring i integrationen

Den förändrade flyktingsituationen medför inte bara utmaningar utan också framsteg. Sedan 2015 har cirka 64 % av flyktingarna fått arbete, men integrationen är fortfarande en utmaning. Det finns fortfarande svårigheter, särskilt när det gäller erkännande av kvalifikationer och barnomsorg. Levnadskostnaderna har stigit och diskussionen om tillgång till arbetsmarknaden för många ukrainska kvinnor som kom till Tyskland förra året har nu blivit ett hett ämne.

Även om den totala brottsligheten har minskat visar statistik att utlänningar i allt högre grad betraktas som misstänkta. Detta väcker oro, särskilt när det gäller unga män som har upplevt våld. Över 20 000 utvisningar registrerades förra året, en ökning med 20 %. Återvändandeincitament och utvisningar är en del av integrationspaketet som trots alla ansträngningar står inför utmaningar.

Politiska reaktioner och framtidsplaner

Merkel försvarar själv sitt dåvarande beslut att inte stänga gränserna och betonar att lärdomarna från det förflutna kommer att vara viktiga även i framtiden. Samtidigt arbetar Tyskland och EU med åtgärder för att minska invandringssiffrorna, inklusive betalningar till länder som Tunisien och Libyen. Ytterligare en lösning ska sökas med det nya gemensamma asylsystemet (CEAS), som ger möjlighet att genomföra asylförfaranden vid EU:s yttre gränser från och med nästa år.

De politiska omständigheterna är fortfarande spända. AfD har förvandlats från ett mer moderat parti under Bernd Lucke till en mer radikal rörelse där migration och förment ”invandrarislamisering” är dominerande frågor. Medan andra partier kämpar för att hitta en lösning på AfD:s argument, är klyftan mellan de politiska lägren i Tyskland fortfarande märkbar.

Det återstår att se hur migrationstrycket kommer att utvecklas ytterligare. Även om antalet asylansökningar minskar, visar de senaste årens erfarenheter att framtiden också kommer att bjuda på nya utmaningar. Meningen "Vi kan göra det" ger genklang och blir alltmer en prövosten för morgondagens politiska beslut.