Hohenlohekreis står inför drakoniska åtstramningar – distriktsadministratören betonar: Det finns ingen utväg!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Hohenlohe-distriktet står inför ekonomiska utmaningar: åtstramningsåtgärder och en budget för 2026 under distriktsadministratören Ian Schölzels fokus.

Der Hohenlohekreis steht vor finanziellen Herausforderungen: Sparmaßnahmen und ein Haushalt für 2026 unter dem Fokus von Landrat Ian Schölzel.
Hohenlohe-distriktet står inför ekonomiska utmaningar: åtstramningsåtgärder och en budget för 2026 under distriktsadministratören Ian Schölzels fokus.

Hohenlohekreis står inför drakoniska åtstramningar – distriktsadministratören betonar: Det finns ingen utväg!

Kommunernas ekonomiska situation har nått en historisk låg nivå. Särskilt i Hohenlohe-distriktet, där distriktsadministratören Ian Schölzel har varit i tjänst sedan maj 2024, måste drastiska åtgärder vidtas för att säkra distriktets budget för 2026. Hur Voice.de rapporterar har Schölzel ett tydligt budskap: gå "all in" för att upprätta en åtstramningsbudget. Med tanke på de nuvarande ekonomiska svårigheterna är detta mer än nödvändigt.

Ledningen måste börja med sig själv. Besparingar är oundvikliga och teamet är fast beslutna att på ett hållbart sätt se över strukturer och processer. Stadsdelsförvaltaren och hans kassör skämtar om den ekonomiska situationen under ett möte, men allvaret i situationen går ingen förlorad. Schölzel kräver också att den federala regeringen vidtar åtgärder för att förbättra den försämrade situationen, särskilt i sociala frågor där alltför omfattande uppgifter är betungande.

Ett utbrett problem

Den dramatiska ekonomiska situationen är inte ett isolerat fall i Hohenlohe-distriktet. Som en undersökning från tyska städförbundet visar, bedömer 95 % av städerna sin budgetsituation under de kommande fem åren som ganska dålig eller mycket dålig. Högt tagesschau.de 37 % av städerna kan inte längre presentera en balanserad budget och 47 % är beroende av reserver. Ordföranden för Stadsförbundet Markus Lewe efterlyser därför enträget en reform av skuldbromsen, eftersom problemen är strukturella och inte orsakas av städerna själva.

Stigande sociala utgifter utgör en enorm börda som städer har svårt att klara av på egen hand. Fler och fler uppgifter överförs till kommunerna utan att det nödvändiga ekonomiska stödet tillhandahålls av de federala eller delstatliga myndigheterna. Denna utveckling får påtagliga konsekvenser: Det sker märkbara nedskärningar i simhallar, närtrafik och annan kommunal service – en situation som direkt påverkar medborgarna.

Långtidseffekter

De Bertelsmanns stiftelse rapporterar att kommunernas ekonomiska situation fortsatte att försämras under 2024, med stagnerande skatteintäkter och otyglad tillväxt inom nyckelutgiftstyper som personal och socialtjänst. Inflationen har permanent ökat utgiftsnivåerna, vilket ytterligare äventyrar kommunernas ekonomiska förmåga att agera. En reformering av staten krävs också för att optimalt säkra kommunernas uppgifter och för att tydligare reglera finansieringsansvaret.

I nuläget kan vi bara hoppas att förändringsviljan inte bara kommer från kommunerna, utan också får stöd från högre myndigheter. Kommunal service är inte bara avgörande för infrastrukturen, utan också för den sociala sammanhållningen i samhället – ett faktum som man aldrig får glömma ur sikte.