Pension i riskzonen? De gröna efterlyser medborgarråd för nya lösningar!

Pension i riskzonen? De gröna efterlyser medborgarråd för nya lösningar!

I debatten om pensionsförsäkringarnas framtid efterlyser den gröna politikern Ricarda Lang införandet av ett medborgarråd. Hon framhåller att möjligheten till medborgardeltagande i Tyskland är mycket begränsad på federal nivå. Enligt Lang tappar särskilt den yngre generationen förtroendet för det befintliga pensionssystemet, medan "boomer"-generationen, född mellan slutet av 1950-talet och slutet av 1960-talet, nu går i pension. Empiriska studier visar att 82 procent av tyskarna har uppfattningen att de inte hörs politiskt. Lang förespråkar att medborgarna bör diskutera sociala trygghetssystem tillsammans och lyfter fram de överdrivna krav som sociala avgifter ställer på dem. En medborgarförsamling skulle kunna ta fram värdefulla rekommendationer för åtgärder, som sedan kan läggas fram för förbundsdagen.

Men hur fungerar en sådan medborgarförsamling? Enligt uppgifter från dagliga nyheter Denna består av 160 slumpmässigt utvalda personer från 16 år och uppåt, som är akuta för att spegla samhällets åsikter och mångfald. Denna form av medborgarmedverkan har en lång tradition i Tyskland. Sedan 1972 har det varit totalt 298 förfaranden som involverat cirka 35 500 personer. Syftet är att spegla samhället genom representativa grupper. Men hittills har medborgarrådens verksamhet inte registrerats centralt, vilket nu kommer att förändras.

Medborgardeltagande och direkt demokrati

Vikten av mer medborgardeltagande understryks också av resultaten av en undersökning från initiativet "Mer gemensamt". Detta visar att majoriteten av tyskarna är missnöjda med demokratins tillstånd. Enligt medborgarrådet 70,3 procent av de tillfrågade håller med om att fler möjligheter för medborgare att delta är nödvändiga för att stärka förtroendet för demokratin. Över 64 procent stöder införandet av medborgarråd för att ta fram förslag till lösningar. Kombinationen av slumpmässigt utdragna medborgarförsamlingar och rikstäckande folkomröstningar ses som oerhört positiv.

Medborgardeltagande kan inte bara lösa problem utan också stärka det politiska intresset och förtroendet för demokratin. Lang förespråkar bestämt att sådana förfaranden ska göras bindande för att undvika fiktivt deltagande. Hon påpekar att det senaste medborgarmötets 160 ledamöter framförde konkreta krav till förbundsdagens president Schäuble som ska möjliggöra en seriös diskussion av frågorna.

Medborgarråd som pionjärer för förändring

De senaste åren har medborgarförsamlingarna blivit mer och mer i fokus. Mellan 2010 och 2019 hölls i genomsnitt sex medborgarmöten per år, medan det mellan 2020 och 2023 var nästan 30 per år. Denna utveckling visar att behovet av och intresset för direkt demokrati ökar. En medborgarförsamling följer en strukturerad process: börjar med att definiera ämnen och slumpmässigt välja deltagare fram till råd och utveckling av rekommendationer för åtgärder. Sådana rekommendationer skulle snart kunna tillämpas även på pensionspolitiken för att till viss del täppa till klyftan mellan samhälle och politik.

Debatten om medborgarråd och direkt demokrati är därför i full gång. Det politiska beslutsfattandet skulle inte bara kunna göras mer transparent utan också rättvisare genom medborgarnas röster. Ytterst handlar det om att se till att de personer som berörs av politiska beslut också har möjlighet att aktivt delta i dem.