Kritik mot Hesses psykiatrireform: förtroendet för läkare är i fara!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Diskussion om förändringar av lagen om psykisk vård i Hessen. Kritik och oro från experter i fokus.

Diskussion über Änderungen des Psychisch-Kranken-Hilfegesetzes in Hessen. Kritik und Anliegen der Fachleute im Fokus.
Diskussion om förändringar av lagen om psykisk vård i Hessen. Kritik och oro från experter i fokus.

Kritik mot Hesses psykiatrireform: förtroendet för läkare är i fara!

I Hessen diskuteras grundläggande förändringar av lagen om mentalvårdshjälp (PsychKHG), som kommer att granskas närmare vid en utfrågning den 3 september i Wiesbaden. Det hessiska delstatsparlamentet har redan diskuterat lagändringen i sin första behandling. Huvudmålet är att förbättra vården och stödet till personer med psykisk ohälsa samtidigt som allmänhetens säkerhet tryggas. Men hur långt ska intrånget i patienternas integritet gå? Denna fråga uppstår särskilt efter de våldsdåd som nyligen begåtts av psykiskt sjuka människor i Aschaffenburg och Hanau, som delstatsregeringen använder som motiverande orsaker.

De planerade förändringarna föreskriver att utskrivningar från psykiatriska sjukhus omedelbart ska anmälas till ansvariga tillsyns- och polismyndigheter om det vid intagningen konstaterats fara för andra. Denna anmälan kommer dock endast att göras om risken kvarstår även efter uppsägning. Beslutet om detta ligger hos de behandlande läkarna. "Det är något på gång", säger chefen för hälsoavdelningen Elke Voitl (Greens), som är kritisk till de planerade åtgärderna. Hon beskrev att anmäla patienter till polisen som "mycket problematiskt" eftersom det kan äventyra förtroendeförhållandet mellan läkare och patienter.

Kritiken och statistiken

Voitl uttryckte tillsammans med Peter Tinnemann, chefen för hälsoavdelningen, oro över lagändringen. Båda tänker ta upp sina farhågor vid förhandlingen. Speciellt klassificeringen av beroende- och beroendestörningar som psykiska störningar ses som potentiellt problematisk. Christiane Schlang, chef för mentalvårdsavdelningen, efterlyser en objektiv granskning av händelserna och kritiserar politisk aktivism. Hon uppmärksammade oroande statistik: varje år är det nästan 700 offer för dödligt våld i Tyskland, 411 av dem genom drunkning och 10 300 självmord. Sådana siffror visar att våld ofta förekommer utanför den psykiskt sjuka befolkningen.

Ett steg mot förbättring?

I princip bör lagändringen också ses som en möjlighet att stärka den psykiatriska vården och att snabbare ge potentiellt svårt missbrukare hjälp. Informationsflödet mellan specialiserade psykiatriska sjukhus och myndigheter bör förbättras för att kunna identifiera potentiella faror i ett tidigt skede. Detta skulle kunna fungera som en effektiv skyddsmekanism för samhället, samtidigt som det satte de drabbade patienternas rättigheter och skydd i främsta rummet. "Vi måste ha en god förmåga att hitta balansen mellan säkerhet och terapi", är hur utmaningen kan sammanfattas.

Slutligen är Frankfurts kristjänst tillgänglig på 069/611375 och online på kritikendienst-frankfurt.de tillgänglig för att stödja människor som akut behöver hjälp. Debatten om lagen om psykisk vård kommer att spela en central roll i den hessiska hälsodiskursen de kommande veckorna.