Inbrott i Louvren: två gripna – var är de 88 miljoner euro?

Inbrott i Louvren: två gripna – var är de 88 miljoner euro?

Ett spektakulärt inbrott i det världsberömda Louvren i Paris, som inträffade den 19 oktober 2025, har återigen satt säkerhetsläget i ett av världens viktigaste museer i fokus. Två män, 34 och 39 år gamla, tidigare dömda för stölder, greps den 25 oktober efter att ha delvis erkänt. Enligt åklagaren Laure Beccuau sitter de två häktade.

Bytet från inbrottet uppskattas till hela 88 miljoner euro, men det finns fortfarande inga spår av dessa värdefulla smycken. De stulna föremålen inkluderar ett diadem som tillhör kejsarinnan Eugénie, satt med nästan 2 000 diamanter, och ett halsband med 32 smaragder och 1 138 diamanter som tillhörde Marie-Louise. Beccuau uttrycker en förhoppning om att de plundrade juvelerna ska återlämnas, som sannolikt inte kommer att säljas på grund av deras unika natur.

Säkerhetsbrister och kritik

Inbrottet, som varade bara några minuter, visar att säkerhetsåtgärderna vid Louvren brådskande behöver ses över. Under brottet använde gärningsmännen en lastbil med lyftplattform för att ta sig in i museet via en balkong medan deras kumpaner väntade på skotrar. Efter rånet fanns flera föremål kvar på brottsplatsen, inklusive handskar, verktyg och en radio, vilket tyder på ett professionellt planerat brott.

Utredarna tror att totalt fyra män var inblandade i inbrottet. Även om två nu sitter häktade kan det finnas fler bakom kulisserna. Experter lyfter fram säkerhetsbrister i Louvren. Vitrinerna där kronskatterna visades var inte utrustade med larmsystem. Dessutom saknas tillräckligt med personal för att säkerställa säkerhetsåtgärder, vilket redan har kritiserats i tidigare rapporter.

Jämförelse med internationella säkerhetsstandarder

Jämfört med andra europeiska länder, som Danmark och Storbritannien, där kronskatterna förvaras i automatiskt låsande kassaskåp, verkar Louvrens säkerhetsstrategi förlegad. Parispolisprefekturen ligger också bara en mil bort, men bristen på effektiva säkerhetsåtgärder har visat sig vara en dödlig försummelse.

Situationen är inte ny: Museilandskapet har de senaste åren gång på gång skakat av spektakulära konststölder, som senast i Dresden, Berlin och Manching. Säkerhetssystemen verkar ofta övervinna ekonomiska hinder som orsakas av deras kostnader. Frankrikes president Emmanuel Macron har redan godkänt medel för moderniseringen av Louvren, men åtgärderna väntar fortfarande.

De aktuella incidenterna kastar ett starkt ljus över säkerheten inom museer och frågan om tillgänglighet och utbildning av säkerhetspersonal har blivit akut. Fackföreningarna har redan påpekat de osäkra förhållandena i Louvren; en omständighet som berör både anställda och konstälskare. När utredningen fortsätter återstår det att se vilka konsekvenser detta inbrott får för säkerhetsstandarden på museer.