Suche
Övervakning i fokus: Mannheimmodellen varnar medborgarna!
Mannheim har testat AI-stödda övervakningskameror för beteendeanalys sedan 2018. Diskussioner om säkerhet och dataskydd blossar upp.
Övervakning i fokus: Mannheimmodellen varnar medborgarna!
Ett spännande pilotprojekt för videoövervakning testas just nu i Mannheim, vilket redan väcker stor uppståndelse i andra städer. Under en promenad genom staden lade Svenja, en kvinna i slutet av trettioårsåldern, märke till flera övervakningskameror på torget som inte bara filmade utan också analyserade hennes beteende. Totalt finns 70 kameror installerade i Mannheim, varav 46 använder smart programvara som gör att de kan känna igen rörelsemönster. Övervakningsanordningarna förvandlar människor till streckfigurer och registrerar rörelser som slag, sparkar eller till och med aggressiva ställningar. Som netzpolitik.org rapporterar har den så kallade "Mannheimmodellen" varit aktiv sedan 2018 och är avsedd att dokumentera både brottsligt beteende.
Övervakning sker i Mannheimpolisens lednings- och situationscentral, där larm slås vid misstänkta rörelser. Speciellt: inspelningar lagras i minst 72 timmar och kan till och med sparas i upp till 28 dagar eller längre om de är relevanta för polisen. Trots säkerhetsaspekterna råder det en blandad stämning bland Mannheimbefolkningen; vissa medborgare känner sig säkrare, medan andra är kritiska till övervakning.
Säkerhet och teknik
I en handlingsplan som presenteras av inrikesminister Thomas Strobl och borgmästare Christian Specht diskuteras videoövervakning som en del av strategin för mer säkerhet i Mannheim. Det finns för närvarande 68 övervakningskameror installerade i staden, varav 10 har artificiell intelligens. Dessa AI-kameror är programmerade att upptäcka vissa rörelser, vilket gör att polisen kan larmas, som SWR rapporterar. Planen är att kontinuerligt utöka antalet AI-utrustning fram till slutet av 2026. Dessutom bör den rättsliga grunden för övervakning säkras genom ett nytt juridiskt yttrande, vilket ytterligare skulle kunna legitimera användningen.
Säkerhetsmyndigheterna betonar att teknikerna fortsätter att lära sig och att antalet falsklarm minskar. Men mänskliga poliser fortsätter att besluta om de ska ingripa aktivt efter att ha analyserat videorna. Införandet av en vapenförbudszon i delar av stadskärnan, som har varit i kraft sedan december 2023, visar också att Mannheim fokuserar på förebyggande, särskilt på helgnätter.
Globalt perspektiv
Det är också spännande att se bortom stadsgränserna: en studie av Berlins dataskyddsföretag heyData visar att videoövervakning får olika dimensioner världen över. Peking har över 800 000 kameror i bruk, medan i London till exempel övervakar runt en miljon kameror, med densiteten runt 600 kameror per kvadratkilometer. För tyska städer är dock antalet offentliga kameror relativt lågt eftersom strikta dataskyddsriktlinjer som GDPR gäller, vilket innebär många begränsningar, som ComputerBild Dessa skillnader visar att användningen av övervakningsteknik är starkt beroende av respektive social kontext.
Med de pågående diskussionerna om korrekt användning av övervakningstekniker står det klart att ämnet blir mer och mer akut och att både säkerhetsaspekter och dataskydd måste tas på allvar. Mannheimmodellen skulle kunna fungera som ett exempel för andra städer att initiera liknande tillvägagångssätt. Men frågan kvarstår: Hur mycket övervakning krävs för att säkerställa säkerheten utan att glida in i ett övervakningstillstånd?