Åminnelse i Paris: vaka för offren för massakern 1961

Åminnelse i Paris: vaka för offren för massakern 1961

På fredagskvällen samlades flera hundra personer vid Pont Saint-Michel i Paris för att minnas algerierna som blev offer för en fruktansvärd massaker den 17 oktober 1961. Dessa tragiska händelser, utförda av fransk polis mot fredliga algeriska demonstranter, förblir en smärtsam del av det kollektiva minnet och förblir politiskt explosiva. Sedan dess har över 80 organisationer, fackföreningar och politiska partier uppmanat de franska myndigheterna att officiellt erkänna detta statliga brott, som Bondy Blog rapporterar.

Den natten för över sex decennier sedan dödades mer än 100 algerier och över 12 000 demonstranter arresterades. Demonstrationen riktades mot ett rasistiskt utegångsförbud som infördes av den dåvarande regeringen. Fatima Besseghir, dotter till en av demonstranterna, gav en gripande redogörelse för den tortyr hennes far utsattes för på Château de Vincennes. Dessa personliga berättelser avslöjar de djupa ärren som detta kapitel i fransk historia lämnar.

Minne och krav

Minnesevenemanget, som ägde rum den 17 oktober 2025, syftade till att hedra offren för rasistiskt och kolonialt våld i händerna på den franska staten. Sammankomsten deltog av många supportrar, inklusive Stora moskén i Paris, som också anordnade ett minnesevenemang. Chems-Eddine Hafiz, moskéns rektor, betonade behovet av att erkänna den 17 oktober för försoning mellan det franska och algeriska folket. I detta sammanhang finns det upprepade uppmaningar att möjliggöra tillgång till arkiven från det algeriska kriget och att på ett rättvist sätt lära ut det koloniala förflutna, vilket också kan läsas på Survies hemsida.

Ett annat centralt bekymmer för arrangörerna var kravet på ett nationalmuseum i Frankrike som heltäckande skulle granska kolonialismens historia. Inför kolonialismen är det viktigt att lyfta fram självbestämmande och röster från de drabbade. Samia Messaoudi, en central figur inom minneskulturen, betonade också hur viktigt det var att grunda sin organisation ”Au nom de la mémoire” 1990 för att hålla minnet av massakern vid liv.

Kritik och erkännande

Men diskussionen om kvalificeringen av den 17 oktober 1961 som ett statligt brott förblir politiskt känslig och kontroversiell. Statsvetaren Olivier Le Cour Grandmaison pekade på ansvaret för Maurice Papon, dåvarande polisprefekten i Paris, som hölls ansvarig för massakrerna. Emmanuel Macron beskrev gärningarna som "oförlåtliga brott" 2021, men regeringens officiella kurs är fortfarande ambivalent. En resolution som erkände massakern infördes i februari 2024 av MP Sabrina Sebaihi och antogs av nationalförsamlingen, men modifierades kraftigt.

Denna utveckling är i samband med en bredare debatt om kolonialt våld, som inte är begränsad till det förflutna utan också väcker aktuella sociala frågor. Historiska händelser som protesterna i Algeriet 1945 och den franska regeringens brutala reaktioner under avkoloniseringen har visat att våld var en central del av kolonial praktik och att detta tyvärr fortfarande har återverkningar idag, vilket Federal Agency for Civic Education påpekar.

Historiker och medias bevakning efter massakrerna var ofta vilseledande och stödde den officiella versionen av händelserna. Koreografen Mehdi Slimani har ställt detta viktiga kapitel i fokus med en pjäs som har tagits emot väl sedan premiären 2011. Minnesevenemanget och de pågående kraven på erkännande och rättvisa är avgörande steg mot en helande minneskultur som inte bara främjar glömska, utan också ett aktivt engagemang i det koloniala förflutna.